G Programpunkt 5 och motion G2 y3, G6 y1 och G7 Kameraövervakning

Programpunkt:

5. Kameraövervakning behövs. Vi vill ha tydligare regler och mindre krångel för att få tillstånd till kameraövervakning. Det behövs i brottsförebyggande syfte och för att effektivt kunna utreda brott. Kameror kan öka tryggheten för människor i tunnelbanan och på stan, men också minska risken för organiserat snatteri i matvarubutiker och stoppa vandalisering av skolor. För att skydda den personliga integriteten vill vi att all tillståndsgivning och tillsyn samlas hos en vässad nationell Integritetsinspektion. Vi vill också att det ska finnas kartor som visar vilka platser och lokaler som är kameraövervakade och att den som har fått sitt privatliv kränkt pga. att inspelat material hamnat i fel händer alltid ska kunna kräva skadestånd direkt av tillståndshavaren.

G2. Den rättspolitiska rapporten

Motionär: Folkpartiet liberalerna Stockholms län

Förslag till landsmötesbeslut:

3. att i punkt 5 ändra de första tre meningarna till: ”Kameraövervakning behövs – men reglerna behöver stramas upp. Kameraövervakning kan i många fall vara effektiv, men det måste också finnas tydliga regler mot missbruk.”

G6. Förstärkt integritet i rättspolitiken

Motionär: Folkpartiet liberalerna Södermanland

Förslag till landsmötesbeslut:

1. punkt 5 i förslaget till rättspolitiskt program kompletteras med en ny mening efter den sista: ”Kommuner med mycket kameraövervakning ska sträva efter att samordna denna i s.k. trygga stråk. ”

Kameraövervakning ska på de platser där den förekommer samordnas. Vi anser att en modell med s.k. trygga stråk från stadskärnan ut till bostadsområdena är att föredra. Det är då tydligt var övervakning sker och inte och den enskilda människan kan själv välja var hon vill röra sig.

G7. Kameraövervakning med bibehållen personlig integritet

Motionär: Mikael Ståldal, Stockholm

Förslag till landsmötesbeslut:

1. att punkt 5 i rättspolitiska programmet kompletteras med. ”Inspelat material får lagras högst en vecka, förutom när det föreligger konkret misstanke om brott.”

Rättspolitiska gruppen vill öka möjligheten till kameraövervakning i syfte att förebygga och lättare klara upp brott.

Jag håller med om att kameraövervakning bör användas, men det krävs ett starkare skydd av den personliga integriteten. Jag ser särskilt stora risker för den personliga integriteten om inspelat material från övervakningskameror systematiskt lagras under lång tid. I synnerhet då teknik för automatisk ansiktsigenkänning och liknande som gör det möjligt att med den dator snabbt analysera stora mängder inspelat material för att t.ex. kartlägga hur enskilda individer rör sig. Jag vet inte om denna teknik finns redan i dag, men jag är säker att den kommer att finnas inom några få år.

Därför bör man begränsa rätten att systematiskt lagra inspelat material från övervakningskameror. Förslagsvis så sätter man gränsen till en vecka. Längre lagring tillåts bara om det finns en konkret misstanke om brott, och då bara det material som är relevant för brottsutredningen och efterföljande rättsprocess. När utredningen och eventuell rättsprocess är klar så ska materialet raderas.

PS-svar:

Partistyrelsen delar programgruppens förslag i punkt 5, om att kameraövervakning i brottsbekämpande syfte behövs, kombinerat med ett starkt skydd för den personliga integriteten. Partistyrelsen föreslår att programgruppens förslag punkten 5 bifalls.

I motion G6, yrkande 1, vill motionärerna att den kameraövervakning som sker på olika platser ska samordnas i s.k. trygga stråk från stadskärnan ut till bostadsområdena. På det sättet menar motionärerna att det blir tydligt var övervakningen sker och att den enskilde då själv kan välja var hon vill röra sig. Motionärerna vill därför att en mening om detta läggs till i punkten 5: ”Kommuner med mycket kameraövervakning ska sträva efter att samordna denna i s.k. ’trygga stråk’.”

Partistyrelsen instämmer med motionärerna om att detta kan vara en bra idé. Dock menar partistyrelsen att punkten 5 redan är ganska omfattande och att det står i punkten att ”det ska finnas kartor som visar vilka platser och lokaler som är övervakade”. På det sättet blir det ju, vilket motionärerna eftersträvar, tydligt för den enskilde personen var övervakningen finns. Partistyrelsen föreslår att motion G6, yrkande 1, anses besvarat.

I motion G2, yrkande 3, vill motionärerna att punkt 5 tydliggörs genom en textändring där punktens tre första meningar stryks och ersätts enligt yrkandet: ”Kameraövervakning behövs – men reglerna behöver stramas upp. Kameraövervakning kan i många fall vara effektiv, men det måste också finnas tydliga regler mot missbruk.” Partistyrelsen menar att det är bra att programgruppens förslagspunkt anger just exempel på behovet av kameror i tunnelbanan m.fl. ställen samt att partistyrelsen delar programgruppens bedömning att det behövs både tydligare regler och mindre krångel och att programgruppens text därför bör stå kvar. Partistyrelsen föreslår att motion G2, yrkande 3, avslås.

I motion G7 instämmer motionären i att kameraövervakning bör användas i syfte att förebygga och lättare klara upp brott, men betonar behovet av ett starkare skydd för den personliga integriteten. Motionären vill därför tydliggöra att inspelat material bara ska få lagras högst en vecka, förutom när det finns en konkret misstanke om brott.

Partistyrelsen instämmer med motionären om att det är viktigt med regler för hur länge inspelat material får lagras. Dock menar partistyrelsen att det inte här är lämpligt att ta ställning till exakt hur länge detta ska ske eller att detta särskilt ska anges i programpunkten 5. Partistyrelsen understryker också att Folkpartiet i och med det integritetspolitiska program som antogs på partirådet i oktober 2008 har en rad konkreta förslag för hur lagstiftningen om kameraövervakning ska bli mer rättssäker. Bland annat arbetar Folkpartiet för en obligatorisk utbildning för den som är ansvarig för tillståndspliktig kameraövervakning. Samma utbildning ska också erbjudas den som ansvarar för kameraövervakning som enbart är anmälningspliktig. Redan i dag anser också Folkpartiet att lagstiftningen bör ändras så att den som fått sitt privatliv kränkt på grund av att inspelat material hamnat i orätta händer alltid ska kunna utkräva skadestånd direkt av tillståndshavaren, även om det inte kan bevisas vem som orsakat att materialet kommit på drift. Partistyrelsen föreslår med detta att motion G7 anses besvarad.