Landsmötesbloggen

Folkpartilandsmöte på Internet

D Programpunkt 14-18 och motion D3 Gynna kunskapsintensivt företagande

Programpunkter:

14. Stärk industriforskningsinstituten, organisatoriskt och med resurser.

15. Stärk forskningsprogrammet för de mindre företagen, Forska & Väx.

16. Inför en FoU-skatterabatt för kostnader för forskning och utveckling i företag.

17. Starta fler teknikparker och inkubatorer, även för entreprenörskap sprunget ur källor utanför högskolan.

18. Pröva att avdela en del av myndighetsanslagen till innovativ upphandling från mindre företag, ett svenskt SBIRprogram.

D3. En nationell strategi för tjänsteinnovationer

Motionär: David Wästberg, Saltsjö-Duvnäs

Förslag till landsmötesbeslut:

1. att Folkpartiet ska verka för en nationell strategi för tjänsteinnovationer

2. att Folkpartiet ska verka för inrättandet av en tjänsteforskningshub

Sverige är i dag ett tjänstesamhälle, tjänsteföretag är internationella och deras tjänster står i dag för 30 procent av den svenska exporten.

Tjänsteföretag konkurrerar i dag på en global marknad, där den svenska tjänsteexporten i dag tredje snabbast växande i världen. Sverige är också en av de 20 största tjänsteexportörerna i världen.

Svenska forsknings- och innovationspolicyer saknar i dag strategier om forskning och innovation inom ramen för tjänsteområdet.

Det finns mängder av tjänsteforskning men den etiketteras inte som sådan vilket ger en fragmentiserad bild av den tjänsterelaterade forskningen. Vidare saknas det också nationell kunskap om vilken forskning som genomförs var, dess kvalitet och vilka företag som deltar.

Strukturer saknas

Värdefull kunskap för benchmarking och policyunderlag används inte vilket gör att de policyer och framtidsstrategier, som trots allt finns, baseras på den kunskap vi tidigare haft. I Vinnovas strategidokument daterat 2009 lyfts ”Omställning av svensk fordonsindustri för morgondagens efterfrågan” fram som den viktigaste punkten för svensk tillväxt. VINNOVA föreslår därför en satsning på 500 miljoner kronor 2009 och 1 miljard kronor per år från 2010 och tio år framåt för utveckling inom fordonsindustrin. Detta kan jämföras med den danska satsningen på en nationell strategi för tjänsteinnovationer där den med start 2008 är 100 miljoner euro. I Danmark satsar man med andra ord lika mycket på tjänsteinnovationer som vi gör på forskning för fordonsindustrin. Den Danska modellen känns mer fruktbar för framtiden. Att välja att satsa på tjänstesektorn är att satsa på de delar av arbetsmarknaden som visar på den största tillväxten när det gäller antalet sysselsatta. Ett flertal länder runt om i Europa har tagit fram nationella strategier för tjänsteinnovation. Strategierna omfattar anpassningar av ett flertal regelområden för att lyfta fram tjänsteinnovationer och kunskapsintensiva branscher. Danmark, Finland, Tyskland, Irland, Holland har alla kartlagt och utrett behovet av näringslivets behov för att öka effektiviteten i tjänsteverksamheter. Så inte i Sverige, trots att den kunskapsintensiva tjänstesektorn, där bland annat juridiska och ekonomiska konsulter samt IT branscherna finns, i dag sysselsätter lika många som industrin och byggindustrin tillsammans (enligt SCB).

Därför är det i dag centralt att Sverige skapar en nationell strategi för tjänsteinnovationer. I denna strategi är strategiska forskningar på FoU en viktig del.

Strategin bör innehålla: Tydliga politiska signaler och tydliga uppdrag om satsningar på att främja tjänsteinnovationer samt strategiska satsningar på behovsmotiverad tjänsteforskning. Tjänster står för en stor del av BNP och bör även i forsknings- och innovationssammanhang behandlas utifrån detta.

En tjänsteforskningshub (en struktur) som ska kartlägga och tillängliggöra forskning och kunskap, både för benchmarking och för affärsutveckling, men även för policyutveckling bör inrättas. I dag satsas en hel del på tjänsterelaterad forskning hos flera av våra forskningsfinansiärer, men, det saknas en samlad bild av vad vi gör. Innan vi vet vad vi gör kan vi inte satsa strategiskt, det är också svårt för näringslivet att hitta relevant forskning utan strukturer utformade för detta. Policyer utifrån ett tjänsteperspektiv måste formuleras utifrån behoven i tjänsteverksamheter inom vilka arbetskostnaden är den största delen av utgifterna. Verksamheter där arbetskostnaden står för cirka 15 procent av kostnaderna har andra forskningsbehov. Medvetenhet om att detta är en skillnad, inte en motsats, är nödvändigt.

PS-svar:

Programpunkt 14–18 och motion D3

Om vi ska kunna hålla en hög ekonomisk standard måste näringslivet i ökande grad ha en inriktning mot avancerade produkter som kan bära den höga lönenivå som är eftersträvansvärd. Förutsättningar för ett kunskapsdrivet företagande läggs inte minst genom standarden på vårt utbildningsväsende, allt från grundskolan till den avancerade akademiska nivån.

I entreprenörskaprapporten ges förslag på hur forskning inom eller nära företagen kan stärkas. Bland annat föreslås en förstärkning av forskningsinstituten (punkt 14) liksom av Vinnovas forskningsprogram för mindre företag; Forska & Väx (punkt 15) samt en FoU-skatterabatt för företag (punkt 16) – som också förekom som ett exempel under punkt 10 i kapitlet Attraktiva Sverige – ”Industripolitik 3.0”. För att stärka de nya och mindre företagen föreslås fler teknikparker och inkubatorer (punkt 17) samt ett inrättande av ett SBIRprogram (punkt 18). SBIR står för Small Business Innovation Research och innebär att myndigheter med forskningsanslag eller utvecklingsanslag ska låta en viss andel av budgeten gå till innovativ upphandling hos mindre företag.

Sverige ligger redan i dag väl till i de olika mätningar kring innovationskraft som görs. Sverige ligger i världstopp vad avser andel av BNP som satsas på forskning och utveckling, men merparten av dessa satsningar sker i några få storföretag med Ericsson och Astra Zeneca i spetsen Däremot är FoU-insatserna i mindre och medelstora företag relativt låga och mycket av upptäckter och kunskaper kommersialiseras aldrig, blir ingen innovation. Därför är insatser för att kapitalisera forskningen av yttersta vikt samt att stärka förutsättningarna för små och medelstora företags FoU-insatser och kommersialisering. Partistyrelsen föreslår därför att rapportens punkt 14–18 bifalls.

I motion D3 föreslås en nationell strategi för tjänsteinnovationer (yrkande 1) och inrättandet av en tjänstehub (yrkande 2), det vill säga ett nav eller en slags struktur för att kartlägga och tillgängliggöra forskning och kunskap. Argumentet som framförs är att svenska forsknings- och innovationspolicyer i dag saknar strategier inom tjänsteområdet. Det gör området svåröverblickbart och fragmenterat.

Tjänster blir allt viktigare i svensk och global ekonomi. Produktion av tjänster blir också allt viktigare inom områden som inte är renodlade tjänstesektorer som till exempel basindustri. Tjänstesektorn är därför i allra högsta grad prioriterat området och ingår som en av regeringens tvärsektoriella strategiska satsningar. Just nu pågår också ett arbete inom departementet för att få större kunskap om tjänsteinnovation. Bland annat har man uppdragit den statliga myndigheten Tillväxtanalys (tidigare ITPS) att studera området, vilket resulterat i rapporten En innovationspolitik för tjänster. Förmodligen kommer regeringen att gå vidare med detta, men exakt hur det arbetet kommer att se ut vet vi i skrivande stund inte. När det gäller att skapa en nationell nod så utgör Vinnova redan i dag en sådan när det gäller tjänsteforskning. I regleringsbrevet har regeringen uppdragit åt Vinnova att bidra till att stärka förutsättningarna för tjänsteinnovationer och bidra till att det skapas strukturer för utbyte av kunskap och erfarenheter inom detta område. Detta arbete har pågått sedan ett antal år tillbaka och det finns i dag både betydande kunskap och ett betydande nätverk i och kring myndigheten. Partistyrelsen instämmer med motionären att det är viktigt att stärka tjänsteforskningen och anser därmed att motionärens önskemål om ett nav för kartläggning och tillgängliggörande redan är under utveckling, liksom en nationell strategi. Partistyrelsen anser därmed motion D3 besvarad.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: