Landsmötesbloggen

Folkpartilandsmöte på Internet

G Programpunkt 53–59, motionerna G25–G27 Tydligt försvar av vårt rättsväsende

Programpunkter:

53. Ökat skydd för den enskilde. Polisen måste utarbeta väl fungerande rutiner för hotbildsanalyser och personsäkerhetsarbete på lokal nivå. En näringsidkare eller privatperson ska inte tvingas flytta på grund av hotelser från kriminella.

54. Skärpt straff för utpressning och olaga tvång. Vi anser att straffskalan för utpressningsbrott är otillräcklig. Utpressningsverksamhet utgör en viktig inkomstkälla för den organiserade brottsligheten, och utgör dessutom ett hot mot rättsväsendets funktion. Därför menar vi, liksom straffnivåutredningen, att straffminimum för grov utpressning bör skärpas.

55. Skärpt straff för vapeninnehav. Innehav av skjutvapen på allmän plats ska räknas som grovt vapenbrott vilket skulle innebära en straffskärpning. Det är också viktigt att det vid tillståndsgivningen för legala vapen sker en så noggrann lämplighets- och uppföljningskontroll som möjligt.

56. Ökat skydd för tjänstemän och vittnen. Tryggheten i domstolarna kan öka genom fler säkerhetskontroller och att lokalerna anpassas till vittnens och målsägandes behov. Vi menar också att det behövs ett europeiskt vittnesskydds- och personsäkerhetsprogram. Detta skulle skapa helt nya möjligheter att skydda hotade personer jämfört med i dag.

57. Kriminalisera stalkning. Vi menar, i likhet med stalkningsutredningen, att stalkning bör kriminaliseras och lagen om besöksförbud utvidgas. Den som bryter mot ett besöksförbud ska kunna åläggas elektronisk övervakning, t.ex. med fotboja.

58. Skydda personuppgifter. Namn på målsägande, vittnen och tilltalade blir offentliga i och med att förundersökningsprotokoll överlämnas till domstol och åtal väcks. För att skydda den personliga integriteten kan en hotad person få en sekretessmarkering, men skyddet inte är absolut, och varje myndighet gör sin egen sekretessprövning. Vi vill att en sekretessmarkering som görs vid en myndighet ska kunna omfatta alla myndigheter.

59. Rätt till hemligt telefonnummer. Enligt Post- och telestyrelsen lämnar en tredjedel av teleoperatörerna ut hemliga telefonnummer till företag som tillhandahåller nummerupplysning. Detta är ett allvarligt problem för de personer som berörs. Post- och telestyrelsen bör ges ökade möjligheter att ingripa mot företag som bryter mot tystnadsplikten och de företag som offentliggör hemliga telefonuppgifter bör åläggas sanktioner.

G25. Grovt övergrepp i rättssak

Motionär: Tommy Lundkvist, Halmstad

1. att grovt övergrepp i rättssak införs som ny brottsrubricering

2. att maxstraffet för detta ska vara 10 års fängelse Maxstraffet för övergrepp i rättssak är 4 års fängelse. Eftersom yrkeskriminella har satt i system att hota vittnen, journalister, åklagare med flera krävs hårdare straff för att värna rättssamhället.

G26. Skärp straffen för hot och våld mot förtroendevalda

Motionär: Motionär: Lars Persson, Sundsvall

Förslag till landsmötesbeslut:

1. att det straffrättsliga skyddet för rätten att utöva förtroendeuppdrag stärks genom tillägg av en ny punkt i brottsbalken 29 kap. 2 §: ”Såsom försvårande omständigheter vid bedömningen av straffvärdet ska, vid sidan av vad som gäller för varje brottstyp, särskilt beaktas om brottet begåtts mot en förtroendevald eller dennes närstående på grund av förtroendeuppdraget.”

Alltfler förtroendevalda upplever att de utsätts för hot och trakasserier. I en undersökning från 2004 (Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet) konstateras att nära en femtedel av samtliga ordförande i kommunala nämnder, under en tvåårsperiod, har utsatts för våld eller hot om våld. Gentemot dem själva eller någon anhörig pga. sitt politiska uppdrag. Enligt en SOU (2006:46) har över hälften av riksdagens förtroendevalda angivit att de utsatts för olaga hot efter valet 1998.

Detta är mycket allvarligt. Hot och våld mot förtroendevalda är ett hot mot demokratin i sig själv. Det kan på sikt också innebära svårigheter att rekrytera nya förtroendevalda. Det är därför angeläget att förändra situationen, och mycket görs också runt om i landet. Bland annat arbetar flera kommuner och landsting med sin interna debattnivå, mot bakgrunden av att debatter som förs på ”låg” nivå också spiller över på samhällets syn på förtroendevalda. SÄPO arbetar också aktivt med hotbilder mot förtroendevalda, och flera kommuner har genomfört säkerhetsutbildningar med sina politiker. Men mer behöver göras.

En viktig markering skulle vara att förstärka det straffrättsliga skyddet för förtroendevalda. I dag omfattas inte förtroendevalda av det som i lagen kallas för ”hot och våld mot tjänsteman” respektive ”förgripelse mot tjänsteman” Det är en lagstiftning som innebär att sådana brott bedöms allvarligare för att skydda samhällsmedlemmarnas intresse av att offentliga funktioner fullgörs på ett riktigt sätt utan ovidkommande hänsyn.

Många kommunala tjänstemän omfattas av denna lagstiftning, men kommunens förtroendevalda gör det inte. Trots att många förtroendevalda utsätts för hot och våld just därför att de är förtroendevalda i kommunen eller på annan nivå. Det vore därför rimligt att stärka det straffrättsliga skyddet för förtroendevalda så att det motsvarar det skydd som kommunala tjänstemän åtnjuter.

G27. Inför västförbud på krogen

Motionär: Charlotte Drammica, Stråvalla

Förslag till landsmötesbeslut:

1. att Folkpartiet ska arbeta för ett västförbud på krogen

Av många människor upplevs västarna som en klar hotbild mot dem och deras integritet och med andra ord också mot vår demokrati. Utpressningsverksamhet utgör en viktig inkomstkälla för den organiserade brottsligheten, och utgör dessutom ett hot mot rättsväsendets funktion. För många människor behöver inte ens hoten uttalas utan blotta synen av västarna väcker rädsla och obehag. Att folk ska behöva uppleva obehag för att någon står bredvid dem på krogen med en väst upplever många som ett hot mot demokratin och mot den enskildes trygghetskänsla och integritet. För många upplevs mc-västarna lika skrämmande som en nazistisk hälsning.

Bärandet av väst utgör också en av grundstenarna till rekryteringen inom mc-klubbarna. När unga människor ser den respekt som åtnjuts av de som bär västarna utgör detta en stark signal till att gå med i klubbarna. Ett förbud skulle försvåra även nyrekryteringen. Rekryteringen är viktig för klubbarna då många medlemmar sitter i fängelse. Den som blir värvad i dag kan om några år vara grovt kriminellt belastad. Ett förbud mot mc-västarna skulle skona många unga människor från en dyster framtid. Vi har i dag problem med en växande ungdomskriminalitet.

Kan vi ha åldersgräns och klädkoder på krogen så kan vi även ha ett västförbud på krogen. Detta skulle också förenkla arbetet för restaurangägare, ordningsvakter och polis. KrimiRättspolitik nella grupper använder ofta västarna som en del av sitt våldskapital för att skrämmas och hota och kunna bedriva indrivningsverksamhet.

Det är ett svek mot demokratin att folk med hjälp av en väst ska kunna hota och skrämma den enskilde. För att kunna skydda dörrvakterna och försäkra sig om att legal verksamhet pågår på krogarna är det viktigt att dörrvakterna får de instrument och det stöd som behövs för att hålla de kriminella elementen utanför krogen. Med mc-gängen följer ofta narkotika och narkotikaförsäljning och stoppas de i dörren kan de heller inte komma in med sina varor och tappar i prestige. Är prestigen minskad är också mycket av indrivningsverksamheten förminskad. Det blir också mycket lättare att bistå med polisiära insatser när kriminella element trycker på. Man skulle kunna hävda att var och en har frihet att klä sig och göra som han vill, men vi ger inte våra nynazister denna frihet då den är kränkande mot andra. Många upplever större hot från mc-gängen än från nynazisterna och trots detta kan vi inte begränsa dem ens med ett ynka litet västförbud på krogen. Med andra ord tvingas vi leva med deras vanor i stället för med demokratisk trygghet. Gängkriminaliteten har många kända och okända offer. Masoud

Garokei är den iranske krögaren på Hisingen i Göteborg som blev rikskänd efter att ha tagit strid mot Bandidos. Det slutade dock med att han sålde restaurangen. En annan allvarlig händelse skedde i september 2006 då en bilexplosion mitt i centrala Göteborg ägde rum. Ägaren av bilen var då vaktchef på klubb Nivå.

Även Aveny 10 i Göteborg som ägdes av Tervaniemi råkade illa ut med beskjutning. Det är inte frågan om att stänga ute dem från krogarna utan att be dem ta av sig västarna precis som att man låter nazister ha sina åsikter men inte låter dem bedriva hets mot folkgrupp genom att göra heil-Hitlerhälsning.

Många människor upplever det som sagt precis lika skrämmande och hotande med mc-klubbarnas symboler. Med anledning av allt detta anses att för vår demokrati och yttrandefrihets skull, för att se till att inte mc-klubbarna sprider sig än värre och för att motverka rekrytering och skydda våra ungdomar, för att visa att vår tolerans har en gräns, för att kränkande inte ska belönas, för att förhindra myndighetsmissbruk, för att våra svenska medborgare ska känna trygghet på krogen och inte behöva uppleva rädsla och få sin integritet kränkt och för att underlätta polisers och krogars arbete så ska klubbväst på krogen förbjudas. Den är inte en lämplig symbol i dessa kretsar.

G6. Förstärkt integritet i rättspolitiken

Motionär: Folkpartiet liberalerna Södermanland

Förslag till landsmötesbeslut:

4. att ordet ”vapeninnehav” byts ut till ”vapenbrott” i punkt 55 i förslaget till rättspolitiskt program

Vapeninnehav är och bör förbli en laglig rätt i Sverige.

PS-svar:

Den organiserade brottsligheten utsätter inte bara enskilda för brott, utan utmanar även vårt rättsväsende och ytterst demokratin. För att erbjuda tjänstemän och förtroendevalda ett bättre skydd har programgruppen tagit fram en rad förslag som presenteras i punkterna 53–59. Det handlar bland annat om skärpt straff för utpressning, olaga tvång och vapenbrott, ökat skydd för tjänstemän och vittnen och en kriminalisering av stalkning. Programgruppen lyfter också fram vikten av att skydda personuppgifter och att hålla hemliga telefonnummer hemliga.

I motion G6 yrkande 4 vill motionärerna att ordet ”Vapeninnehav” byts ut mot ”Vapenbrott” i den första meningen i punkt 55. Partistyrelsen instämmer med motionärerna och föreslår därför bifall till motion G6 yrkande 4. I övrigt tillstyrker partistyrelsen programgruppens förslag 53–59.

I motion G25 yrkar motionären på att vi ska införa grovt övergrepp i rättssak som en ny brottsrubricering och att maxstraffet för detta ska vara 10 års fängelse. Övergrepp i rättssak är beteckningen på ett brott som utförs av någon genom att hota annan person för att förhindra denne att medverka i en rättegång. Angreppet ska ha skett antingen genom våld eller hot om våld och motivet vara att hämnas för att denne anmält brott eller fört talan eller vittnat i rättegång. Samma gäller om avsikten med angreppet är att hindra någon att göra detta.

Partistyrelsen instämmer i att utvecklingen av övergreppen i rättssak är skrämmande. En specialstudie som BRÅ har gjort visar att 4 100 övergrepp i rättssak anmäldes 2006, det vill säga en ökning med 70 procent sedan 1999. BRÅ visar också att 800 personer lagfördes 2007, vilket är nästintill en fördubbling jämfört med 1998. Av de misstänkta är närmare hälften mellan 15 och 25 år. Påföljden för övergrepp i rättssak av normalgraden är fängelse i högst fyra år. Vid ringa brott är påföljden böter eller fängelse i högst sex månader. Redan i dag finns möjligheten att döma till grovt brott, vilket ger mellan två och åtta år i fängelse.

Partistyrelsen menar att en höjning av straffmaximum för grovt övergrepp i rättssak från åtta till tio år inte skulle ge någon avsevärd effekt. Däremot menar vi att en höjning av straffminimum skulle vara på sin plats. Detta för att markera att det rör sig om ett grovt brott som faktiskt riktar sig direkt mot rättsväsendet. Med anledning av det ovan anförda anser partistyrelsen att motion G25 bör anses besvarad och yrkar att följande stycke läggs till efter punkt 54:

”Höj straffminimum för övergrepp i rättssak. Folkpartiet menar att det för att markera allvaret med den systemhotande brottsligheten behövs en skärpning av straffets miniminivå.” I motion G26 lyfter motionären frågan om hot och trakasserier mot förtroendevalda. Motionären menar att en viktig markering skulle vara att förstärka det straffrättsliga skyddet för förtroendevalda genom ett tillägg i 29 kap 2§ brottsbalken. Det är ett förslag som tidigare har förts fram i den statliga utredningen SOU 2006:46. Folkpartiet i riksdagen har tidigare, bland annat i motion 2005/06:Ju543, föreslagit en något bredare skrivning för att komma åt brott mot demokratin. Man har därför föreslagit en ny straffskärpningsgrund för ”brottlighet som hotar demokratiska värden”. I detta inbegrips hot mot politiskt förtroendevalda.

Partistyrelsen menar att skyddet för demokratin och enskildas fri- och rättigheter måste förstärkas ytterligare. Båda förslagen som nämns ovan har kvaliteter, men partistyrelsen anser att Folkpartiets linje i riksdagen är att föredra framför det som motionären föreslår, eftersom vi då också får en straffskärpning mot brott som riktar sig mot demokratiska värden men inte direkt mot förtroendevalda. Det kan t.ex. gälla stenkastning mot demonstranter eller hot som gör att enskildas yttrande- eller föreningsfrihet kränks. Partistyrelsen föreslår därför att en ny punkt förs in efter punkt 52:

”Skyddet för demokratin och enskildas fri- och rättigheter måste förstärkas ytterligare. Detta kan t.ex. ske genom att en ny straffskärpningsgrund som tar sikte på brottslighet som hotar demokratiska värden, införs i 29 kap. 2 § brottsbalken.”. Med hänvisning till det anförda föreslås motion G26 vara besvarad.

I motion G27 yrkar motionären på att Folkpartiet ska arbeta för ett västförbud på krogen. Motionären menar att MC-gängens västar skapar rädsla och obehag och på så sätt underlättar kriminell verksamhet. Genom ett västförbud vill motionären försvåra för de kriminella gängen, minska deras nyrekrytering och göra krogmiljön tryggare.

Partistyrelsen instämmer i att de kriminella motorcykelgängen är ett stort problem, men menar att ett klädförbud inte är det effektivaste sättet att bekämpa de kriminella gängen på lång sikt. En lagstiftning som reglerar vad människor har på sig riskerar däremot att bli både luddig och svårtolkad.

År 2002 avskaffades den lag som förbjöd människor att bära politiska uniformer, och det finns inte tillräckliga skäl för att införa en ny klädförbudslag mot de kriminella gängen. Däremot finns det redan i dag möjlighet att på kommunal nivå ta initiativ för att förbjuda t.ex. gängvästar på krogar.

Detta har under de senaste åren skett bland annat i Eskilstuna och i några kommuner i Norrbotten. Detta kan vara en metod att bemöta lokala problem, men det behövs fler metoder och att samverkan med övriga berörda byggs ut. Regeringen har därför gett Brottsförebyggande rådet i uppdrag att leda arbetet med att utveckla en mer effektiv samverkansmodell mellan kommuner, polisen, andra myndigheter, näringslivet och övriga berörda organisationer. Detta kommer säkerligen att resultera i fler idéer för hur man på ett effektivt sätt kan samverka lokalt för att möta hotet från den organiserade brottsligheten. Partistyrelsen föreslår att motion G27 avslås.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: