Landsmötesbloggen

Folkpartilandsmöte på Internet

G Programpunkt 75-79 och motion G30-35 Ett tydligare och rättvisare påföljdssystem

Programpunkter:

75. Straffskärpning för organiserad brottslighet. Samhället måste ännu tydligare än i dag visa att den organiserade brottsligheten är grövre än annan brottslighet. Vi vill därför att systematisk, organiserad och planerad brottslighet ska ge ett längre straff.

76. Sämre mängdrabatt i våra domstolar. I dag får man i svenska domstolar straffrabatt om man begår många brott. Denna negativa drivkraft måste minska. Vidare ska återfall i brott ses som en försvårande omständighet och ge skärpt straff.

77. Avskaffa livstidsstraffet. Att alla fängelsestraff ska vara tidsbestämda av domstol är en viktig rättsprincip. Dessutom försvårar det återanpassningen till samhället att låsa in individer på obestämd tid. Vi menar därför att livstidsstraffet bör avskaffas och ersättas med ett tidsbestämt straff på 30 år.

78. Villkorlig frigivning efter prövning. Det ter sig märkligt för många i samhället att när någon döms till ett visst antal år i fängelse, så betyder det i verkligheten ett mycket mindre antal år. Vi menar därför att det utdömda straffets längd bör vara utgångspunkten för hur länge man sitter i fängelse. Villkorlig frigivning ska inte ske per automatik, utan bara ges till dem som har skött sig bra.

79. Utvisning vid grova brott. Huvudregeln bör vara att de utländska medborgare som döms för allvarliga brott också ska dömas till utvisning. Vi vill, i likhet med straffnivåutredningen, tydliggöra rollfördelningen mellan domstol och åklagaren så att åklagaren yrkar på utvisning om han/hon vill att detta ska prövas av rätten.

G30. Gör om straffsatserna!

Motionärer: Hendrik Andersson, Boden, Jens Sundström, Luleå

Förslag till landsmötesbeslut:

1. att landsmötet uttalar att borttagning eller begränsning av möjligheten till förtida frigivning och villkorlig frigivning kan bli aktuellt

2. att landsmötet uttalar att borttagning eller begränsning av möjligheten till straffrabatt vid omfattande eller upprepad brottslighet kan bli aktuellt

3. att partistyrelsen ges i uppdrag att initiera en genomgång av straffsatserna för att de bättre ska överensstämma med det allmänna rättsmedvetandet

Den mer eller mindre obligatoriska straffreduktionen, den förtida frigivningen och den villkorliga frigivningen bör avskaffas eller kraftigt begränsas. Det behövs en förutsägbarhet i straffsatserna för både brottslingar och brottsoffer. Det har gått inflation i att släppa ut fångar innan avtjänat straff och det är svårt att se att det längre skulle ha en koppling till vårdresultat eller hur man skött sig under fängelsevistelsen. Upplever man att straffen för någon gärning därmed skulle bli för höga är det bättre att justera straffsatserna.

Att redan vid domen kunna ge en dag och klockslag för frigivning skulle innebära en större trygghet för brottsoffren! Man ska inte kunna bli ”immun” mot åtal bara för att man redan sitter dömd i fängelse eller hinner med att genomföra många brott innan man blir gripen. I dag ser vi många exempel där åklagare väljer att inte väcka åtal på grund av den så kallade ”straffrabatten”. Är du dömd för ett grovt våldsbrott så kanske du kan komma undan med en lindrigare misshandel i fängelset? Har du fällts för narkotikabrott kanske den ekonomiska brottsligheten du kan läggas till last för i praktiken inte höjer straffvärdet?

Att bara addera straffvärdet för olika brott leder oss till en Amerikansk modell där du kan dömas till flera gånger livstid vilket inte heller är bra. Det måste gå att hitta en modell där varje enskilt brott leder till en lämplig sanktion och en konsekvens för individen. Den så kallade ”straffrabatten” bör alltså begränsas eller tas bort helt. Det allmänna rättsmedvetandet är väl inget vedertaget begrepp, men i allmänhet tycker folk att straffen är för låga, och att brottslingar är ute ur fängelset efter ingen tid alls. Det är på sin plats med en värderingsdiskussion och en total översyn av straffsatserna för att få större acceptans hos allmänheten för det arbete som våra domstolar gör och de påföljder de utdömer.

Folkpartiet liberalernas utredning ”Tidigt, tufft och tryggt” publicerad den 22 april 2009 ger svar på en del av dessa frågeställningar, men det finns fortfarande en del kvar att diskutera.

G31. Behåll livstidsstraffet

Motionärer: Folkpartiet liberalerna Södermanland, Mathias Sundin, Norrköping

Förslag till landsmötesbeslut:

1. att punkt 77 i det rättspolitiska programmet ges följande lydelse: ”Inför längre tidsbegränsade straff. Livstidsstraffet ska finnas kvar för de grövsta brotten och ska kompletteras med längre tidsbegränsade straff.”

Det finns fall där livstidsstraff är motiverat, t.ex. för grovt yrkeskriminella och massmördare. Samhället ska inte frånhända sig möjligheten att utdöma livstidsstraff. Samtidigt måste skillnaden mellan det längsta tidsbegränsade straffet och livstidsstraffet minska. Livstidsstraffet ska därför kompletteras med längre tidsbegränsade straff än vad som finns i dag.

G32. Lika inför lagen

Motionärer: Adam Cwejman, Göteborg, Lars-Johan Edström, Uppsala, Linda Nordlund, Stockholm

Förslag till landsmötesbeslut:

1. att punkt 79 i det rättspolitiska programmet stryks

Den rättspolitiska rapporten anser i punkt 79 att utländska medborgare ska kunna utvisas för brott som svenska medborgare får böter eller fängelse för – ja, skrivelsen är till och med sådan att det bör vara huvudregeln, att utvisning ska vara ett rättspolitiskt redskap. Liberala ungdomsförbundet tar bestämt avstånd från detta avsteg från principen om lika inför lagen. Lika brott ska ge lika straff och migrationspolitiken ska inte längre användas som vapen.

G33. Reformera flyktinghanterandet

Motionär: Rafaela Halabi, Bräcke

Förslag till landsmötesbeslut:

1. att Folkpartiet verkar för att den rättsliga behandlingen av asylsökande och kvotflyktingar likställs

2. att Folkpartiet verkar för att brott som leder till fängelse och som begås innan man erhållit svenskt medborgarskap leder till utvisning

3. att Folkpartiet verkar för att regeln om att tvingas återvända till sitt hemland för att söka uppehållstillstånd när man etablerat sig i Sverige genom arbete, långt gångna studier eller giftermål ses över

Det är inte ovanligt att asylsökande och kvotflyktingar begår mer eller mindre allvarliga brott i Sverige. Delvis kan det bero på bristande information om de lagar och regler som gäller i landet och vad det kan leda till, om man bryter mot dessa.

Här förekommer olika behandling av asylsökande jämfört med kvotflyktingar. De bör behandlas lika och fram till dess att man erhållit svenskt medborgarskap, bör brott som skulle resultera i fängelse resultera i utvisning.

Det förekommer att flyktingar som kommit till Sverige och bott här en tid har etablerat sig i samhället t.ex. genom att ha fått fast arbete, gift sig med en svensk medborgare och liknade. När det blir aktuellt att formellt söka uppehållstillstånd, förekommer det närmast regelmässigt att de tvingas återvända till sitt hemland, för att därifrån söka uppehållstillstånd. Detta sker även om individen är allvarligt sjuk. Denna åtgärd förefaller närmast löjligt formell, är förenad med stora kostnader för den enskilde och kan i vissa fall vara livsfarlig för individen.

G34. Reformera frivården

Motionärer: Jan Jönsson, Skärholmen, Gustav Åkerblom, Skärholmen

Förslag till landsmötesbeslut:

1. att rättspolitiska programmet, avsnittet ”Ett tydligare och rättvisare påföljdssystem”, tillförs en ny punkt med följande lydelse: ”Tillämpningen av regelverket vid misskötsamhet av skyddstillsyn och samhällstjänst måste stramas upp. En tydlig konsekvenstrappa i flera steg ska införas för när den dömde inte fullföljer sina åtaganden. Misskötsamhet ska snabbare än i dag kunna leda till varning, förlängning av övervakningstiden och korttidshäktning. Frivårdens möjligheter att erbjuda vård för missbruk och behandling för att bryta negativa levnadsmönster måste utökas.”

De flesta personer som döms för brott i Sverige avtjänar sina straff i någon form av frivård, exempelvis skyddstillsyn, samhällstjänst eller kontraktsvård. Frivården är bra på så sätt att den dömde hela tiden behåller kontakten med det vanliga samhället. Genom skyddstillsyn får den dömde kontakt med en engagerad samhällsmedborgare som kan visa på ett normalt sätt att leva. Genom samhällstjänsten får den dömde en chans att pröva ett arbete. Genom kontraktsvården får den dömde hjälp med att bearbeta sitt missbruk och andra problem.

Ett problem i dag är dock att respekten för frivård som påföljd för brott inte upprätthålls. På pappret finns tydliga krav på den dömde. Han eller hon ska träffa sin övervakare en gång i veckan. Samhällstjänsten måste skötas helt utan sen ankomst eller frånvaro. Tar den dömde inte sitt ansvar kan det bli ny rättegång och fängelse i stället. Men i själva verket är tillämpningen av de stränga reglerna mycket släpphänt. Den dömde kan åka utomlands och undandra sig sin skyddstillsyn i upp till två månader innan en efterlysning utfärdas. När den dömde kommer hem igen fortsätter övervakningen som om inget hänt även om övervakningsperioden förlängs. SamG hällstjänsten kan misskötas i mer än ett halvår innan något händer. En del dömda ungdomar som jag pratat med menar på att de har svårt att ta frivården på allvar när det aldrig får några konsekvenser om man bryter mot reglerna.

Ett grundproblem inom frivården är att konsekvenstrappan i dagens regelverk har alldeles för få steg. Det är först skriftlig varning och därefter fängelse. Det tar också lång tid innan det blir några konsekvenser. Det räcker nämligen med att den dömde börjar sköta sig en kort period igen för att de tidigare förseelserna ska betraktas som glömda. Så kan det hålla på ett bra tag, med perioder av misskötsamhet och skötsamhet. De dömda uppfattar därmed att det är de som helt kontrollerar sin egen påföljd, inte samhället.

För att upprätthålla respekten för frivården behövs ett tydligare regelverk. En konsekvenstrappa bör i införas i flera steg, där konsekvenserna blir allt mer ingripande och kommer snabbt efter en förseelse. En varning snabbt efter första förseelsen, därefter förlängning av strafflängden, sedan en kortare tids häktning eller fotboja vid upprepade förseelser. Efterlysning av den som undandrar sig sitt straff borde ske mycket tidigare än i dag.

De allra flesta klienter inom frivården sköter sina åtaganden. Många som dömts för första gången är också motiverade att förändra sina liv, men en hel del av dem behöver hjälp för att bryta negativa levnadsmönster.

Tyvärr har frivården i dag små möjligheter att erbjuda hjälp. Trots att det ofta framgår i domstolarnas personutredningar att den dömde har missbruksproblem är det sällan som vård inkluderas i domen. Det begränsar frivårdens möjligheter att erbjuda hjälp. I stället blir den dömde hänvisad till den vanliga öppenvården, men för många av frivårdens klienter är det en hög tröskel att ta sig över att själv söka hjälp exempelvis hos en beroendeklinik. Eftersom det ofta är ett krav från öppenvårdsinstitutioner att den hjälpsökande själv ska ta eget initiativ för att få hjälp, kan inte heller frivården hjälpa till med att förmedla kontakten. En del klienter saknar grunder för hur man sköter en hushållsekonomi och skulder är ofta ett stort problem. Trots att ekonomiska problem ofta kan vara en drivkraft för fortsatt kriminalitet finns ingen hjälp att få genom frivården. Resultatet blir att den dömdes motivation så småningom minskar och möjligheten till en livsförändring går förlorad. Tyvärr leder det fram till återfall i brottslighet, ibland redan under pågående övervakningsperiod. Frivården måste därför ges bättre möjligheter att erbjuda stöd och hjälp inom sin egen organisation till sina egna klienter. På så sätt kan kanske fler dömda räddas till en bättre framtid.

G35. Inför dagsbot som påföljd för fler brott!

Motionär: Hendrik Andersson, Boden

Förslag till landsmötesbeslut:

1. att landsmötet uttalar att dagsbot i stället för fasta bötesbelopp kan bli aktuellt i vissa fall, exempelvis vid trafikbrott och ordningsförseelser

2. att partistyrelsen ges i uppdrag att ta fram en rapport om hur detta kan göras

3. att Folkpartiet liberalerna ska driva frågan om dagsbot för fler brott

Jag anser att man bör utreda möjligheten att ersätta fasta bötesbelopp med dagsbot. Dagsbot innebär att man får betala böter efter hur stor inkomst man har, men man kan även utreda om man i sådana fall ska ta hänsyn till förmögenhet. Anledningen till detta är att exempelvis ett bötesbelopp på 1000kr för en som har en låg inkomst och förmögenhet, kan motsvara hundratusentals kronor för den med hög inkomst. Enligt devisen – ”alla ska stå lika inför lagen”, så bör man rimligen ha dagsbot i stället för fasta bötesbelopp, eftersom det ska ”svida” lika mycket för alla, ungefär som att vi alla betalar olika mycket i skatt. Våra grannländer Norge och Finland tillämpar detta förfarande sedan lång tid tillbaka.

Det är inte rimligt att de som hyser arrogans mot lagen och har råd att betala böter för felparkeringar, fortkörningar m.m. regelmässigt ska kunna fortsätta göra det, utan att det leder till påföljder som ”känns”. Därför vill jag att Folkpartiet liberalerna verkar för att dagsbot ska införas som påföljd för fler brott!

PS-svar:

I punkt 75 föreslår programgruppen att vi tydligare än i dag ska markera att systematisk, organiserad och planerad brottslighet ska ge ett längre straff. Frågan har nyligen utretts i SOU 2008:85, som kommer fram till samma slutsats. Partistyrelsen instämmer med de båda instanserna och föreslår därför landsmötet att bifalla punkt 75.

Motion G30 vill att vi ska se över straffsatserna i Sverige. I sitt första yrkande vill motionärerna att landsmötet uttalar att borttagning eller begränsning av möjligheten till förtida frigivning och villkorlig frigivning kan bli aktuell. Denna fråga behandlas i programgruppens punkt 78 där man förespråkar att det utdömda straffets längd ska vara utgångspunkten, och att villkorlig frigivning endast ska ske efter prövning. I sitt andra yrkande vill motionärerna att landsmötet ska verka för borttagning eller begränsning av möjligheten till straffrabatt vid upprepad eller omfattande brottslighet. Liknande tankegångar förs fram av programgruppen som i punkt 76 föreslår att Sverige ska ha mindre mängdrabatt i domstolarna och att återfall i brott ska ses som en försvårande omständighet och ge skärpt straff.

I yrkande 3 i motion G30 vill motionärerna att partistyrelsen ska initiera en genomgång av straffsatserna för att de bättre ska överensstämma med det allmänna rättsmedvetandet. Partistyrelsen menar att detta är ett arbete som kontinuerligt pågår i partiets arbete med de rättspolitiska frågorna. Utöver detta har regeringen nyligen tillsatt en utredning som ska göra en bred översyn av påföljdssystemet, vilket partistyrelsen välkomnar. Någon generell höjning av påföljdsnivåerna är dock inget som Folkpartiet förespråkar. Partistyrelsen tillstyrker därför programgruppens punkter 76 och 78 och anser motion G30 vara besvarad.

I punkt 77 föreslår programgruppen att livstidsstraffet ska avskaffas och ersättas med ett tidsbestämt straff på 30 år. Gruppen menar att det är en viktig rättsprincip att alla fängelsestraff ska vara tidsbestämda, samt att fängelsestraff på obestämd tid försvårar anpassningen till samhället. Motionärerna bakom motion G31 argumenterar för att livstidsstraffet fortsatt behövs, men vill komplettera det med längre tidsbegränsade straff och föreslår därför en omskrivning av punkt 77.

Partistyrelsen noterar att det sedan det senaste landsmötet har fattats beslut i riksdagen om att ändra straffskalan för mord. Med den nya lagen, som trädde i kraft den 1 juli 2009 ändras straffet från fängelse i 10 år eller på livstid till fängelse i lägst 10 år och högst 18 år eller på livstid. Syftet med lagändringen är att skapa utrymme för en mer nyanserad straffmätning för mord och en höjd straffnivå för det tidsbestämda straffet för detta brott. Ett höjt straffmaximum till 18 år föreslås också för vissa andra grova brott, t.ex. människorov, grov mordbrand, grovt sabotage, grovt spioneri, folkrättsbrott, folkmord och terroristbrott. En annan förändring under de senaste åren är att det sedan 2006 finns möjlighet för livstidsdömda att få sitt straff omvandlat till ett tidsbestämt straff.

Partistyrelsen menar att båda dessa förändringar har varit av godo, men att det nu är dags att ta ännu ett steg längre och helt avskaffa livstidsstraffet. Livstidsstraffet har både principiella och praktiska nackdelar. Bland annat leder det till att brott av samma svårighetsgrad bestraffas olika, eftersom en livstidsdom genomsnittligt betyder längre strafftid ju yngre den dömde är. Detta strider mot principen om enhetlighet i påföljdssystemet. Vidare försvåras den dömdes återanpassning till samhället. Partistyrelsen föreslår därför landsmötet att bifalla punkt 77 och avslå motion G31.

I punkt 79 lyfter programgruppen frågan om utvisning vid grova brott. De menar att huvudregeln bör vara att de utländska medborgare som döms för allvarliga brott också ska dömas till utvisning. För att tydliggöra rollfördelningen mellan domstol och åklagare vill man att åklagaren ska yrka på utvisning när hon/han vill att det ska prövas av rätten. I motion G33 yrkande 2 för motionären fram liknande ståndpunkter och vill att Folkpartiet ska verka för att brott som leder till fängelse och som begås av personer utan svenskt medborgarskap ska leda till fängelse. Mot dessa förslag vänder sig motionärerna bakom motion G32 som yrkar att punkt 79 stryks ur programmet. De menar att lika brott ska ge lika straff och drar därför slutsatsen att utvisning därför inte ska kunna användas som straff.

Partistyrelsen noterar att diskussionen kring utvisning som påföljd av brott har varit livlig vid landsmötena både 2005 och 2007, men att programgruppens punkt 79 inte på något nämnvärt sätt avviker från den linje som Folkpartiet redan driver. Det som har hänt sedan 2007 är att straffnivåutredningen har berört frågan i SOU 2008:85 och där föreslagit att frågan om utvisning inte som i dag ska prövas på domstolens initiativ, utan att åklagaren ska yrka på utvisning om hon eller han anser det vara en lämplig påföljd. Den ståndpunkten har programgruppen anammat. Partistyrelsen anser att det önskvärt att åklagaren yrkar på utvisning, men vill även fortsatt behålla domstolens möjlighet att besluta om utvisning ex officio. Med det ovan anförda föreslår partistyrelsen landsmötet att bifalla punkt 79 med tillägget ”Domstolen ska även fortsatt ha möjlighet att besluta om utvisning ex officio.”. Partistyrelsen föreslår också landsmötet att avslå motion G32 och anse motion G33 yrkande 2 besvarat.

I motion G34 argumenterar motionären för att en ny punkt om frivården ska läggas till i programmet. Motionären menar dels att misskötsamhet snabbare än i dag ska ge konsekvenser och dels att frivårdens möjligheter till vård och behandling ska utökas. Partistyrelsen noterar att landsmötet 2007 antog en nästan likalydande text som föreslås av motionären, men instämmer med motionären att det vore bra att komplettera programmet ”Tidigt, tufft, tryggt” med en punkt om frivården och föreslår därför att landsmötet ska bifalla motion G34 och lägga till den föreslagna texten efter punkt 76. I motion G35 vill motionären att dagsböter ska användas oftare än i dag och ersätta fasta bötesbelopp till exempel vid trafikbrott och ordningsförseelser. Partistyrelsen anser att penningböter respektive dagsböter används på ett väl avvägt sätt i dag med beaktande främst av den praktiska hanteringen. Att införa dagsböter för fortkörning skulle medföra införskaffande och kontroll av inkomst- och förmögenhetsförhållanden, vilket skulle omöjliggöra att polismannen redan på platsen utfärdar ett bötesföreläggande. Detta är inte en rimlig hantering av dessa förseelser, som ju är mycket vanliga. Sannolikt skulle också detta leda till flera domstolsprövningar, vilket inte heller är önskvärt. Partistyrelsen noterar dock att regeringen nyligen tillsatt en utredning som bland annat ska titta närmare på hur verkställigheten av dagsböter ska effektiviseras. Det är därför möjligt att dagsbot med en effektivare verkställighet i framtiden kan bli ett mer attraktivt alternativ till böter eller fängelse. Med det ovan anförda föreslår partistyrelsen att landsmötet avslår motion G35.

Partistyrelsen noterar att det i Sverige i dag finns några hundra ouppklarade mord samt ännu fler ouppklarade grova våldsbrott. Många brottsoffer och deras anhöriga väntar på en rättslig upprättelse. I takt med att den rättsmedicinska forskningen och tekniken i övrigt gör framsteg måste preskriptionsreglerna ses över. Dagens regler är i stort sett de samma sedan 1926. Preskriptionstiderna varierar i dag mellan två och tjugofem år beroende på brottets svårighetsgrad. Den längsta preskriptionstiden gäller de brott som kan leda till livstids fängelse, t.ex. mord. För många medborgare kan det framstå som stötande att den som begått ett mord och som håller sig borta från rättsskipning under tjugofem år inte ska kunna åtalas, trots att bevis säkrats efter denna tid. Längre preskriptionsregler för de grövsta brotten innebär inte att rättssäkerheten sätts ur spel. Vid en rättslig prövning i domstol ska även fortsättningsvis bevisning värderas varsamt när det gått många år sedan ett brott begåtts. Vittnen kan t.ex. ha svårt att minnas vad som inträffat och bevisningen – såväl till nackdel som till fördel för den misstänkte gärningsmannen – kan vara svår att säkra.

Med det ovan anförda vill partistyrelsen yrka på att föra in en ny punkt sist i programmet:

”Ta bort preskriptionstiden för mord, dråp och folkmord. Tiden läker inte alla sår. Det finns anledning att se över om dagens preskriptionstider för de grövsta brotten. I dag kan bevisning säkras genom ny teknik, som t.ex. DNA. Därför menar vi att preskriptionstiden för mord och dråp samt folkmord och andra allvarliga folkrättsbrott ska tas bort.”

Reservation 3

Lotta Edholm, Håkan Lindh, Britt-Marie Lövgren, Birgitta Ohlsson, Birgitta Rydberg, Olle Schmidt, Torkild Strandberg

Vi reserverar oss till förmån för att programgruppens förslag punkt 77 avslås.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: