Landsmötesbloggen

Folkpartilandsmöte på Internet

H Programpunkt 12-29 och motion H4 y1-3 & 7-8 och H15-H19

Programpunkterna 12-29

Ett företagsammare Sverige

12. Lokala mikrokreditgivningskontor i utanförskapsområdena införs

Lönearbete är inte enda sättet att försörja sig på. Eget företagande ska vara ett lika naturligt alternativ. Kontoren ska skapas genom avtal med privata kreditgivare för att förmedla de ekonomiska resurserna som behövs för att mobilisera de krafter som inifrån kan bryta utanförskapet. Räntan ska vara marknadsmässig men lånet ges utan säkerhet och underkastas en strikt bedömning av möjligheterna att återbetala det lånade kapitalet. 

13. Företagsänglar bidrar med kompetens

Genom att knyta personer med näringslivskunskaper till företagande i utanförskapsområden kan annars svårtkomliga kunskaper och kontakter i den svenska näringslivsmiljön förmedlas. Företagsänglarna ska knytas till projektet genom en ersättning som är baserad på hur det nystartade företaget klarar sig.

Arbete är nyckeln till integration

14. Omstartsaktivitet för arbetslösa som får ekonomiskt bistånd

En omstartsaktivitet som innebär en förändring av socialtjänstlagen införs. Vi föreslår att det i socialtjänstlagen skrivs in att kommunerna ska erbjuda socialbidragstagare aktivitet som omfattar minst halvtid fem dagar i veckan. Deltagande ska vara ett krav för att få socialbidrag för personer som står till arbetsmarknadens förfogande. Aktiviteterna ska utgå från en individuell plan för hur personen så snabbt som möjligt kan etablera sig på arbetsmarknaden. Det kan handla om exempelvis utbildning, praktik eller organiserad jobbsökning.

15. Stimulansersättning till kommunerna för omstartsaktiviteten införs

Initialt kommer ersättningen att täcka omkostnader som uppkommer vid inrättandet av en omstartsgaranti. Incitamentet för kommunen blir att de får behålla 20 procent av eventuell vinst, resterande del går tillbaka och återinvesteras i omstartsgarantin.

16. Språkkunskap som kompetens

Folkpartiet är det parti som kanske tydligast försvarar svenska språket som vårt gemensamma kommunikationsredskap i Sverige, men vi är också tydliga med att andra språkkunskaper är omistliga i många sammanhang. Språkkunskaper i andra språk än svenska ska i princip alltid anges som en merit.

17. 50–50-satsning för breddad rekrytering av chefer

Vi föreslår en ”50–50-satsning” där 50 miljoner kronor satsas på ett pilotprojekt för metodutveckling och breddad chefsrekrytering i 50 myndigheter, landsting och kommuner.

18. Bryt upp de offentliga monopolen

Folkpartiets politik för att bryta upp de offentliga monopolen är generell, men stärker också integrationen eftersom den berör många yrkesgrupper där andelen utlandsfödda är särskilt hög 

19. En högskola för ökad kunskap om migration och integration

Kunskapen om migranternas kulturella och sociala bakgrund är ett okänt kapitel för många. Likaså kunskapen om migrationens betydelse för Sveriges utveckling och som del av den svenska historien. Inom såväl privat som offentlig sektor är behovet av utbildning och kunskap om migration och integration viktig för att bättre kunna möta den mångfald vi möter i vår dagliga verksamhet. En högskola för migration och integration bildas, ett av högskolans primära mål ska vara att skräddarsy utbildningar för relevanta yrkesgrupper så som tjänstemän inom socialförvaltning, Arbetsförmedlingen, hälso- och sjukvård, polisen och Migrationsverket.

20. Lokala integrationscentrum bildas

Det behövs mötesplatser för att främja integrationen. Vi föreslår att lokala integrationscentrum bildas som ska drivas av det civila samhället och delvis finansieras av staten. Verksamheten utformas efter de behov som finns i området med fokus på att vara en mötesplats där idéer kan förverkligas och projekt konkretiseras.

21. Anonymiserade jobbansökningar

Arbetet med anonymiserade jobbansökningar bör fortsätta med ytterligare projekt och utvärdering. De försök som gjorts har inte givit ett entydigt svar, men till viss del positivt vad gäller kallande till intervju. Det är viktigt att ytterligare fastsälla om metoden är en framkomlig väg för att minska diskrimineringen på arbetsmarknaden.

22. Slopa krav på medborgarskap för vissa tjänster

Det är av stor principiell vikt att staten agerar så att medborgarskap inte krävs annat än när det är absolut nödvändigt. Vi vill därför att medborgarskapsreglerna vid offentliga uppdrag ses över.

Förortslyft

23. Möjliggör ett helhetsperspektiv utifrån sociala kostnader i svensk stadsbyggnad

Frågor om fysisk planering och stadsutveckling respektive boendesegregation och integration hanteras ofta på olika ställen och av olika personer. Redan fastlagda strukturer ifrågasätts inte och enskilda byggnader byggs utifrån alltför kortsiktiga ekonomiska intressen där det finns plats.

24. Bygg ihop och förtäta förorter

Många förorter är ofta byggda med likriktad stil och storlek. Områden som Rosengård i Malmö och Hovsjö i Södertälje är talande exempel på fortliknande områden, isolerade med få in- och utvägar. Genom att sammankoppla förorter med varandra och förtäta med varierande byggnader skapar vi bostadsområden som inte isolerar och segregerar utan öppnar upp och integrerar.

25. Möjliggör blandning av lokaler och bostäder

För att öka den sociala rörligheten och integrationen måste upplåtelseformerna var mer blandade på fler platser än i dag. Det ska ske genom bättre planering i framtida byggnation. Men vi anser också att ombildningar av redan existerande bostäder till upplåtelseformer med eget ägande är nödvändiga i utvecklingsområden.

26. Satsa på det offentliga rummet i utanförskapsområden

Det offentliga rummet är en viktig plats där möten med människor utöver den självvalda miljön uppstår. Attraktiva offentliga rum, såsom torg och parker, kan höja hela bostadsområden och göra skillnaden mellan att anses vara ett nedgånget bostadsområde eller att vara ett bostadsområde blanda alla andra.

27. Riv delar av stadsdelar

Allt är inte värt att bevara! Vi vill därför öppna upp för att vissa områden eller delar av områden kan behöva rivas för att mer blandad bebyggelse ska kunna uppföras. För att verkligen vända den sociala sammansättningen i vissa förorter krävs mer än bara marginella förändringar med någon bostadslänga med villor eller enskilda ombildningar.

28. Statligt garantilån på 20 miljarder för upprustning av bostäder

Många av miljonprogrammen är eftersatta och i stort behov av upprustning. Ansvaret för upprustningen ligger i första hand på fastighetsägaren, men vi föreslår ett system som ökar möjligheten att ta detta ansvar. Vi föreslår att inom en ram på 20 miljarder kronor garantera upprustningslån. Garantiavgiften för lånen ska kunna subventioneras med upp till en halv miljard kronor, inom områden med djupt utanförskap.

29. Tvångsförvalta hyresfastigheter som inte har en acceptabel boendemiljö

Vi föreslår att kraven för förvaltningsåläggande och tvångsförvaltning sänks. Vi föreslår även att en ytterligare möjlighet införs där hyresnämnden kan ålägga fastighetsägaren att inom en viss tidsram utföra eftersatt underhåll av fastigheten.

H4. Öka integrationen

Motionär: Johan Strandberg, Garphyttan

Förslag till landsmötesbeslut:

1. att under integrationsrapportens punkt 14 tilläggs att den som avböjer arbete eller arbetsmarknadsåtgärd i stället för att förlora hela försörjningsstödet ges ett reducerat bidrag

2. att under integrationsrapportens punkt 14 tilläggs att försörjningsstödet efter en tids arbetslöshet sänks

3. att under integrationsrapportens punkt 25 tilläggs att i samband med en upprustning av miljonprogrammet borde kommersiella lokaler tillkomma

7. att landsmötet uttalar att de som uppbär både lön och arbetslöshetsunderstöd ges ett jobbtillägg

8. att under integrationsrapportens punkt 14 tilläggs att jobb- och utvecklingsgarantin inte bör innehålla samhällsnyttigt arbete.

Att avvisa asylsökande innebär liten solidaritet med olyckligt lottade. Dessutom försvåras integrationen när flyktingar får oroa sig över att eventuellt bli avvisade. Bättre vore att utlänningarna gavs arbetstillstånd. Dåligt känns att ett folkrörelseparti som kallar sig liberalt vill att människor som inte begått brott utan sökt sig hit för att få en bättre tillvaro avvisas.

På sidan 27 föreslås skärpta krav på försörjningsstödstagare. Ett alternativ vore att den som avböjer arbete eller arbetsmarknadsåtgärd fick bidrag som täcker i alla fall kostnaderna för livsmedel.

På sidan 36 förordas att tjänstesektorn gör sitt intåg i förorterna. På något sätt borde staten ta initiativ till en ökning av antalet kommersiella lokaler. Svårt att tro är att det i utanförskapsområdena kan bli ett trendbrott utan att det lokala näringslivet först fått ett uppsving.

För att skapa incitament för ökat jobbsökande borde försörjningsstödet trappas ned. Dessutom kunde mottagare av arbetslöshetsunderstöd, vilka till exempel två månader i följd gör inhopp i förvärvslivet, ges ett jobbtillägg. Den som till exempel två månader i följd fått både lön och försörjningsstöd kunde ges ett tillägg motsvarande senaste månadens halva lön men inte mer än till exempel 400 kronor. Försörjning på både lön och a-kassa de två senaste månaderna borde innebära ett tillägg som motsvarar senaste månadens halva lön men högst till exempel tio procent av ersättningen som ges då inget arbete utförs.

Ett krav på arbetsinsatser på arbetslösa kan leda till att människor hamnar i en dålig arbetsmiljö långt från den ordinarie arbetsmarknaden. Bättre vore att arbetslösa med jämna mellanrum tvingades besöka exempelvis Arbetsförmedlingen för att registrera sig

H15. Inför positiva integrationspoäng i relevanta sammanhang

Motionär: Åsa Lundgren, Boden

Förslag till landsmötesbeslut:

1. att landsmötet uttalar att någon form av positiva integrationspoäng kan bli aktuellt,

2. partistyrelsen ges i uppdrag att ta fram en rapport om hur detta kan gå till

3. att partistyrelsen tar ställning i frågan efter att rapporten är klar.

Jag föreslår att man inför någon typ av positiva integrationspoäng för flyktingar och invandrare, för dem som ej fått uppehållstillstånd. Nya svenskar samt föreningar, med flera, ska alltså kunna samla integrationspoäng. Dessa kan sedan bytas mot något som skattas högt av innehavaren – exempelvis pengar. Individer kan kanske få integrationspoäng genom att vara aktiva i en förening, gå en kurs, ta ett jobb. Föreningar, arbetsgivare och kursanordnare kan få integrationspoäng genom att locka nya svenskar till sina medlemsmatriklar arbeten och aktiviteter.

H16. Inkomststarka gruppers behov för att stanna i förorten

Motionärer: Jan Jönsson, Skärholmen, Gustav Åkerblom, Skärholmen

Förslag till landsmötesbeslut:

att integrationspolitiska programmet, punkt 19, tillförs en mening efter de första meningarna med följande lydelse: ”Vilka faktorer som driver på segregation och vad som skulle krävas för att vända utvecklingen bör studeras.”

Segregationen i en del förorter drivs på i allt snabbare takt när familjer med stark ekonomisk och social status flyttar ut (ofta svenskfödda familjer) och familjer med svag status flyttar in (ofta med invandrad bakgrund).

I förslaget till integrationsprogram föreslås att en högskola för migration och integration bildas. Förslaget går ut på att studera migranternas kulturella och sociala bakgrund, liksom migrationens betydelse för Sveriges utveckling.

Jag menar dock att det är mycket viktigt att också studera vad det är som gör att familjer med starka resurser väljer att flytta från dessa områden och vad som skulle behöva göras för att de ska stanna kvar. Sådan forskning skulle kanske kunna ge värdefulla svar på varför segregationen tycks accelerera i de flesta utanförskapsområden och riktade åtgärder kan sättas in.

H17. Insatser i utvecklingsområden

Motionär: Folkpartiet liberalerna Stockholms län

Förslag till landsmötesbeslut:

Att avsnittet ”Förortslyftet” kompletteras med en skrivning om att fysiska insatser i utvecklingsområden som Rosengård i Malmö och Hovsjö i Södertälje måste gå hand i hand med sociala insatser.

Förortslyftet (punkt 23 –29)

Bakgrund Den sociala tryggheten är avgörande för människor, oavsett bakgrund, att vilja integreras i samhället. I utanförskapsområden bidrar flera kända faktorer till en allt otryggare atmosfär. Därför krävs ökade sociala insatser för att bryta negativa attityder, förändra självbilden och inte minst öka inflytandet över närmiljön hos de boende.

Förebilder Här kan förändringsarbetet i stadsdelen Hovsjö i Södertälje, med Gårdsten i Göteborg som förebild, tjäna som exempel. Här bildades år 2005 ett eget kommunalt bostadsbolag, Telge Hovsjö AB, där de boende i området är i majoritet i styrelsen. Syfte är klart uttalat, nämligen att förbättra boendemiljön genom ett nära samarbete med kommunala förvaltningar, skolan, föreningslivet, närpolisen och invånarna. Bland annat har stadens två stora fotbollslag Assyriska FF och Syrianska FC involverats i grundandet av ett fotbollslag i stadsdelen och där spelare och ledare fungerar som föredömen. Ambitionen finns också att utveckla ett kulturcentrum där människor kan mötas och umgås samt att utveckla ett mindre affärscentrum med varierat utbud och god service.

Fysiska insatser hand i hand med sociala Hand i hand med förbättringar av infrastrukturen samt renovering och rivning av äldre bostäder krävs riktade satsningar för att förebygga kriminalitet och stigmatisering. Aktiva poliser och fältarbetare samt levande fritidsgårdar och föreningar är nödvändiga för att skapa ett innanförskap hos stadsdelens ungdomar. Detta ska ses utifrån perspektivet att genomsnittsåldern i utanförskapsområden är betydligt lägre än i övriga riket. Och med tanke på att kriminalitet slukar oerhörda samhällsresurser innebär ökade sociala insatser i dag totalt sett lägre kostnader på sikt.

H18. Riv i Danderyd också

Motionärer: Andreas Bergström, Stockholm, Martina Lind, Stockholm, Nina McEvenue, Stockholm, Ulf Öfverberg, Stockholm

Förslag till landsmötesbeslut:

1. att integrationsrapportens rubrik ”Förortslyft” ändras till ”Ombyggda städer för integration”

2. att integrationsrapportens punkt 27 ändras till ”Riv delar av stadsdelar. Allt är inte värt att bevara! Vi vill därför öppna upp för att vissa områden eller delar av områden kan behöva rivas för att mer blandad bebyggelse ska kunna uppföras. Både renodlade villaområden och utanförskapsområden behöver förändras för att rymma den mångfald som finns i Sverige. Färre höghus i utanförskapsområden får kompenseras med fler höghus på andra platser.”

Integrationsrapporten innehåller flera tänkvärda punkter om hur problemtyngda förorter borde byggas om. Och visst kan det vara nödvändigt att riva en del i vissa förorter för att få till en mer blandad bebyggelse. Men med tanke på den bostadsbrist som redan finns i Stockholm kan det knappast bli frågan om någon storskalig rivning.

Det finns fler förorter än de med sociala problem som är segregerade, nämligen vissa villaförorter. Om Folkpartiet ska arbeta för att riva bostäder i utanförskapsområdena måste vi i samma utsträckning se till att det byggs billiga bostäder i de rikare områdena. På så sätt får vi en dubbel integrationseffekt och slipper kritik för att vi river bostäder när det är bostadsbrist.

För övrigt känns begreppet ”förorter” lite fel i sammanhanget – integrationen skulle nog förbättras även av att fler billiga bostäder byggdes centralt i städerna. Och vissa områden, som Rosengård, är svåra att betrakta som förorter i ordets rätta bemärkelse eftersom de inte ligger utanför staden. Det är bättre att använda begreppet utanförskapsområde, om det är vad vi pratar om.

H19. Man måste kunna känna sig trygg där man bor

Motionärer: Jan Jönsson, Skärholmen, Cecilia Carpelan, Skärholmen, Margot Hedlin, Skärholmen, Gustav Åkerblom, Skärholmen

Förslag till landsmötesbeslut:

1. att integrationspolitiska programmet tillförs en ny punkt under avsnittet ”Förortslyft”, med följande lydelse: ”Satsning och samarbete för ökad trygghet. För att lyfta förorterna och göra dem attraktiva för fler att bo i är det av central betydelse att stärka tryggheten. Riktade satsningar bör särskilt prioritera åtgärder för ökad trygghet på lång sikt. Polis, socialtjänst, fastighetsägare, kommunen och andra aktörer måste samarbeta mycket konkret för att medborgarna ska uppleva att det finns ett samhälle som bryr sig. Kommunen ska kunna kräva av alla fastighetsägare att de tar bort klotter och åtgärdar annan skadegörelse inom rimlig tid, sker det inte ska kommunen kunna utföra arbetet och fakturera fastighetsägaren.”

Där man bor vill man känna sig trygg. Den som känner sig otrygg och har möjlighet flyttar.

Trygghetsmätningar bland invånarna i Göteborg och Stockholms län visar mycket tydligt att det är i stadsdelar vars befolkning präglas av låg social och ekonomisk status som otryggheten är som störst. Det finns därför all anledning att prioritera satsningar för ökad trygghet i just dessa områden, då ökad trygghet kan göra att färre invånare med stabila förhållanden flyttar ut och att fler kan tänka sig att flytta in i området utifrån de boendekvaliteter som finns här.

Tyvärr brukar integrationssatsningar riktade till dessa områden begränsa sig till att måla finare färg på husfasaderna och anlägga parker. Trygghet skapas dock på andra sätt, framför allt handlar det om att satsa så att det syns att det finns ett samhälle som bryr sig. För att åstadkomma detta krävs konkret samarbete mellan många olika aktörer.

Det är viktigt att skaffa sig en god uppfattning om vad det egentligen är som befolkningen upplever som otryggt och därefter komma på konkreta åtgärder.

I Skärholmen upptäcktes att ungdomar som kör med moped på gångvägar, visade sig vara en stor otrygghetsfaktor eftersom det togs som ett synligt bevis för att samhället inte bryr sig om de som bor här. Närpolisen prioriterade därför att beslagta trimmade mopeder som fastighetsägarna hittade i sina förråd. En särskild tipstelefon inrättades. Stadsdelsförvaltningen satte upp hinder på gångbanornas raksträckor. På så sätt minskade inte bara mopedeländet radikalt, fler invånare började också höra av sig till närpolisen med tips om brott.

Familjevåldet är ett stort problem i Skärholmen, då mer än 55 procent av socialtjänstens alla utredningar handlar om det. Skärholmens invånare känner sig också otryggare i hemmen. För att möta detta har alla kommunala fastighetsägare tagit på sig att informera sina hyresgäster vart de kan vända sig om de själva är drabbade eller känner till familjer där det förekommer våld. Stadsdelen har inrättat en särskild expertgrupp dit både skolpersonal och exempelvis fastighetsförvaltare kan vända sig när de misstänker familjevåld.

För att komma till rätta med ungdomsbrottsligheten har Skärholmen som först ut i landet inrättat en särskild 24-timmarsgaranti för unga brottslingar. Det innebär att den unge och vårdnadshavarna kallas till samtal inom 24 timmar från det att brottet anmälts. Vid samtalet medverkar både en socialsekreterare och en uniformerad polis. Alla kallas, även barn under 15 år.

Detta tre konkreta exempel, med det gemensamt att det handlar om att visa att det finns ett samhälle som bryr sig och inte endast engagerar sig i kortsiktiga renoveringsprojekt.

Några aspekter är särskilt viktiga för trygghetsarbetet. En synlig polis som arbetar nära medborgarna och som inte dras in så fort det kommer statsbesök eller är fotbollsmatch är förstås central. Socialtjänsten behöver ha resurser för att verkligen kunna ingripa när det behövs och likaså måste samverkan mellan socialtjänst, skola och fritid fungera. Kommunen måste kunna bistå med fysiska förändringar i miljön när den skapar känsla av otrygghet. Fastighetsägarna är mycket viktiga, då de kan bidra mycket till trygghet genom att sköta gårdar och trappuppgångar och snabbt informera närpolisen när hyresgäster stör eller när det finns misstanke om kriminell verksamhet. Föreningslivet kan bidra med nattvandringar, städaktiviteter etc. Det vi saknar i dag är möjlighet för kommunen att påverka privata fastighetsägare som inte sköter sina åtaganden vad gäller att ta bort klotter och åtgärda annan skadegörelse.

Går det att komma till rätta med otryggheten i utanförskapsområdena, kan det ofta oförtjänt dåliga rykte som dessa områden har på sikt tvättas bort. Trygghetsskapande åtgärder, tillsammans med satsningar på utbildning och arbetsmarknad, ska ligga i fokus för integrationspolitiken och trygghetsaspekten bör därför ha lyfts fram i vårt nya integrationsprogram.

Partistyrelsens yttranden

Företagsamhet, förortsutveckling samt övrig integrationspolitik

Programpunkt 12–29 motionerna H15–H19 samt H4 yrkande 1–3 och 7–8

I punkt 12 föreslås att lokala mikrokreditgivningskontor inför i utanförskapsområden. I punkt 13 föreslås att så kallade företagsänglar kopplas till utanförskapsområdena.

Partistyrelsen anser att det är angeläget att de områden som i dag kännetecknas av utanförskap får förutsättningar till ett blomstrande näringsliv. Företagande är en väg till egenmakt men även förutsättningarna för en god arbetsmarknad. Vad som ofta fattas i de mest utsatta områdena är riskkapital och insyn i den etablerade svenska näringslivsmiljön. Det finns därför anledning att göra nationellt riktade satsningar. Partistyrelsen föreslår att punkt 12 och 13 bifalls, dock med strykning av skrivningarna i punkt 12 om att lånen ska ges utan säkerhet och förtydligande att själva mikrokreditgivningskontoren bör ligga i utanförskapsområdena. Vidare bör ordet ”företagsänglar” i punkt 13 byts ut mot ”företagscoacher”.

I rapportens punkt 14 föreslås att socialtjänstlagen ändras så att kommuner måste erbjuda arbetsföra mottagare av försörjningsstöd en aktivitet minst halvtid fem dagar i veckan. För att kompensera kommunerna för denna kostnad föreslås en ersättningsmodell för kommuner i rapportens punkt 15. I motion H4, yrkande 1, 2, 7 och 8 föreslås en rad yrkanden som rör reglerna kring arbete ur integrationsperspektiv. I motion H15 föreslås att ett system med integrationspoäng införs för att öka incitamenten att delta i arbetslivet och i det civila samhället som helhet.

En absolut avgörande del för att ta makten över sin egen vardag är ett arbete. Partistyrelsen välkomnar förändring av socialtjänstlagen så att aktivitet ska garanteras för dem som uppbär ekonomiskt bistånd men som har arbetsförmåga. Det finns ett flertal exempel på att liknande reformer har fungerat för att minska passiviseringen och öka kontakten med arbetslivet vilket i slutändan kan resultera i ett reguljärt arbete. Partistyrelsen anser därför också att det är rimligt att den som kan utföra ett arbete krävs på deltagande i daglig sysselsättning för att få försörjning i enlighet med socialtjänstlagen. Partistyrelsen vill samtidigt betona att försörjningsstödet är samhällets yttersta skyddsnät. Det är därför inte rimligt att i likhet med dagens a-kassa sänka ersättningen efter en viss tids arbetslöshet. Partistyrelsen betonar också vikten av att delta, inte bara i arbetslivet utan även i övriga samhället, för att bryta en passivisering som lätt kan leda till ett mer permanent utanförskap. Det är därför viktigt att se rapportens alla förslag som en helhet där förslag för integration genom föreningsliv m.m. finns, exempelvis förslaget om integrationscentrum. Att därutöver införa ett system med incitament utifrån integrationspoäng anser inte partistyrelsen vara angeläget även om den delar motionärens ambition att öka integrationen mellan individen och samhällets olika delar.

Partistyrelsen föreslår att punkt 14 och 15 bifalls och att motionen H4 yrkande 1, 2, 7, 8 och motion H15 avslås.

I punkterna 16–18 och 21–22 föreslås flera åtgärder för att göra staten som arbetsgivare mer integrationsfrämjande. I punkt 16 föreslås att språkkunskaper i andra språk än i svenska i princip alltid ska ses som en merit. I punkt 17 föreslås en ”50-50-satsning” där 50 miljoner kronor satsas på ett pilotprojekt för att bredda chefsrekryteringen i 50 myndigheter, landsting och kommuner. I punkt 18 föreslås ett generellt ställningstagande för att bryta upp offentliga monopol. I punkt 21 föreslås att arbetet med att fastställa anonymiserade jobbansökningars effekt bör fortsätta undersökas. Slutligen i punkt 22 föreslås att kraven på svenskt medborgarskap ska ses över vid offentliga uppdrag.

Ambitionen att göra den offentliga sektorn till en mer integrationsfrämjande arbetsgivare delas av partistyrelsen. Det är av yttersta vikt att den del av arbetsmarknaden där politiker har ett mer direkt inflytande blir ett föregångsexempel för hur den resurs en icke-svensk bakgrund innebär tas tillvara. Partistyrelsen välkomnar även en satsning på att bredda rekryteringsgrunden för chefer inom den offentliga sektorn. Förebilder i ledare med utländsk bakgrund har ett stort värde för den gängse bilden av vad som är ett möjligt livsval. I anslutning till detta anser även partistyrelsen det vara motiverat att fortsätta Folkpartiets arbete för att bryta upp de offentliga monopolen och på så sätt möjliggöra mer egenföretagande och möjligheter för anställda att välja arbetsgivare.

Det försök med anonymiserade jobbansökningar som gjorts i bland annat Göteborgs stad har inte givit något entydigt svar. Vissa positiva förhoppningar finns dock om att andelen med utländsk bakgrund som kallas till intervju ökar. Partistyrelsen efterfrågar därför ytterligare underlag för att ta ställning till om anonymiserade jobbansökningar ska tillämpas i större omfattning. Partistyrelsen anser också att även om det svenska medborgarskapet generellt ska få en ökad betydelse så finns det anledning att se över kravet på svenskt medborgarskap för de runt 400 000 anställningar som kräver svenskt medborgarskap och på så sätt ytterligare öppna den offentliga sektorn för personer med utländsk bakgrund. Det är samtidigt viktigt att betona att det stora flertalet av dessa tjänster, såsom polis, domare eller anställning inom vissa delar av försvaret, fortsatt ska kräva svenskt medborgarskap. Partistyrelsen föreslår att punkterna 16, 17, 18, 21 och 22 bifalls

För att öka kunskapen och forskningen om migration och integration föreslås i punkt 19 en högskola inrättas för detta ändamål. Högskolans primära mål ska vara att skräddarsy utbildningar för relevanta yrkesgrupper som arbetar med frågor som rör sakområde. I motion H16 föreslås att punkt 19 tillförs en skrivning om att faktorer som driver på segregation och hur det kan motverkas bör studeras.

Partistyrelsen anser att forskning och högskoleutbildning med migration och integration som inriktning skulle ha en viktig funktion att fylla. I dagens Sverige är inslag av människor med annan kulturell bakgrund än traditionellt svensk ett naturligt inslag. Det är därför angeläget att viktiga samhällsfunktioner får kunskapsförsörjning på ett ordnat och kvalitetssäkrat sätt. Detta kommer även att ge fördjupad kunskap om segregationens drivkrafter.

För att förtydliga punkt 19 föreslår partistyrelsen en något annorlunda skrivning: ”Stärkta kunskaper om migration och integration. Kunskapen om migranternas kulturella och sociala bakgrund är ett okänt kapitel för många. Likaså kunskapen om migrationens betydelse för Sveriges utveckling och som del av den svenska historien. Inom såväl privat som offentlig sektor är behovet av utbildning och kunskap om migration och integration viktig för att bättre kunna möta den mångfald vi möter i vår dagliga verksamhet. Utbildningar ska kunna skräddarsys för relevanta yrkesgrupper såsom tjänstemän inom socialförvaltning, Arbetsförmedlingen, hälso- och sjukvård, polisen och Migrationsverket.” Med detta föreslår även att motion H16 anses besvarad.

I rapportens punkt 20 föreslås att integrationscentrum bildas i utanförskapsområden där lokala projekt med det civila samhället som bas genomförs med delvis finansiering av staten.

Partistyrelsen anser att det civila samhället är en viktig nyckel för att lyfta ett bostadsområde ur utanförskap. En arena för detta skulle kunna utgöras av så kallade integrationscentrum. Positiva erfarenheter från Spanien visar på att sådana mötesplatser tillsammans med statliga ekonomiska resurser ger resultat. Det är viktigt att betona att de projekt som sker under integrationscentrumets tak kommer på initiativ av boende i området och inte är en verksamhet styrd utifrån. Partistyrelsen föreslår att punkt 20 bifalls.

I rapportens förslag 23–29 framförs en rad principer och åtgärder rörande fysiskt stadsplanering med avsikt att lyfta utanförskapsområden. Punkt 23 pekar på behovet av ett generellt förändrat tänkande kring hur städer fysiskt planeras och en större medvetenhet kring integrationsfrågor i detta sammanhang. I punkt 24 och 25 poängteras behovet av att förtäta och bygga ihop redan existerande förorter och att blanda mellan olika sorts lokaler och bostäder. I punkt 26 efterfrågas en satsning på det offentliga rummet i de berörda områdena. I punkt 27 öppnas för att vissa byggnader inte är värda att bevara utan bör rivas. För att möjliggöra en upprustning av nedgångna bostäder föreslås ett statligt garantilån i punkt 28. Avslutningsvis föreslås i punkt 29 att hyresnämnden ska få större möjligheter till åtgärder då en hyresvärd inte kan tillhandahålla en rimlig standard på bostäder.

I motion H17 föreslås en kompletterande skrivning under rubriken ”förortslyft” i rapporten om att fysiska insatser i utanförskapsområden måste kompletteras med sociala åtgärder. I motion H4, yrkande 3, föreslås att det i rapportens punkt 25 tillförs att kommersiella lokaler bör vara en del av en blandad bebyggelse. I motion H18, yrkande 1, föreslås rubrikbyte av aktuellt avsnitt i rapporten till ”ombyggda städer för integration”. I motion H18 yrkande 2 föreslås att punkt 27 ändras till att också betona villaområdens behov av blandad bebyggelse. I motion H19 föreslås att en ny punkt under rubriken ”Förortslyft” i rapporten tillförs med förslag på ökade satsningar och samarbete för att stärka tryggheten. I motionen föreslås även att kommunen ska kunna kräva av fastighetsägare att klotter och skadegörelse ska åtgärdas inom rimlig tid.

Partistyrelsen anser det vara angeläget att på allvar föra in integrationsperspektivet som en påtaglig dimension i svensk statsbyggnad. Även om en större förändring av stadsbilden tar decennier och att vissa förändringar kräver stora resurser är principer om hur våra städer ska få en mer integrationsinriktad utformning ett betydelsefullt steg. Konkreta förslag som lånegarantier och starkare sanktioner vid undermålig bostadsstandard är åtgärder som kan få genomslag inom närmare tid.

Det är också viktigt att notera att de riktlinjer som föreslås i rapporten inte innebär en centralt detaljstyrd planering av Sveriges städer. Det exakta utformandet ska ske genom kommunal planering och marknadens efterfrågan. Partistyrelsen menar också att riktlinjerna som föreslås rör städer som helhet och partistyrelsen inte motsätter sig att mer blandad och tät bebyggelse uppförs i andra stadsdelar än i utanförskapsområdena.

Politiken bör dock ta sikte på att främst förändra situationen i de områden som karaktäriseras av kännetecken såsom låg sysselsättning, hög brottslighet och dåliga skolresultat. Partistyrelsen menar också att kommersiella lokaler är ett naturligt inslag i stadsmiljön. Det är viktigt att fysisk planering kombineras med sociala insatser för att bryta utanförskapet. Sådana sociala insatser har inte minst kommunerna ett ansvar för men det finns även att finna sociala åtgärder i rapportens övriga förslag, exempelvis integrationscentrum och mikrokreditgivningskontor. För att åstadkomma en bestående förändring på lokal nivå är det också avgörande att de boende engagerar sig i sitt boendeområde.

En viktig social aspekt av att lyfta förorterna är att satsa på ökad trygghet och brottsbekämpning genom närmare samarbete mellan olika delar samhället. Det arbetet är redan i dag påbörjat genom exempelvis regeringens utvecklingsarbete där olika kommuner tecknat lokala utvecklingsavtal med staten. Ett fortsatt och fördjupat sådant samarbete välkomnas av partistyrelsen. Likaså delar partistyrelsen åsikten att snabb åtgärd vid skadegörelse och klotter är en viktig del i att upprätthålla en attraktiv standard i bostadsområden. Därför bör kommuner ges möjlighet till krav på fastighetsägare.

Partistyrelsen föreslår att punkterna 23–29 samt motionerna H18 yrkande 1 och motion H19 bifalls och att motion H4 yrkande 3, H17 och H18 yrkande 2 anses besvarade.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: