Landsmötesbloggen

Folkpartilandsmöte på Internet

G46-G48 Surrogatmödrar

G46. Utred surrogatmödraskap i Sverige

Motionärer: Martin Andreasson, Solna, Vladan Boskovic, Enskede, Lisbeth Kågö, Solna, Seved Monke, Stockholm, Rudi Mölling, Jönköping, Catrine Norrgård, Nässjö, Per Pettersson, Stockholm, Matilda Sundqvist Boox, Gävle

Förslag till landsmötesbeslut:

att landsmötet uttalar att Folkpartiet anser att frågan om surrogatmödraskap bör prövas i en statlig utredning

Den medicinska revolutionen har gjort att många ofrivilligt barnlösa i dag har möjlighet att bli föräldrar. De nya fertilitetsmetoderna väcker också etiska frågor. Livets början och livets slut ställer oss inför de kanske allra svåraste övervägandena. När det gäller befruktningar är det ofrånkomligt att barnperspektivet måste råda: medicinsk teknik ska inte användas för att sätta barn till världen på ett sätt som innebär stora risker.

Provrörsbefruktning är i dag en etablerad befruktningsteknik, men den var ifrågasatt när den lanserades. Samma sak var det med äggdonation, som blev lagligt först 2003.

I många länder är det också tillåtet med surrogatmödraskap (eller värdmödraskap). Detta förekommer exempelvis i de flesta delstater i USA, men även i länder som Belgien, Israel och (för vissa situationer) Storbritannien.

Begreppet surrogatmödraskap är en samlingsterm för de situationer när en kvinna åtar sig att bära fram ett barn till födsel åt en annan kvinna eller ett par. Kvinnan som bär på fostret blir alltså inte barnets juridiska mor.

Surrogatmödraskap kan bli aktuellt i många situationer. Det kan till exempel handla om att en kvinna inte har någon fungerande livmoder, men däremot fertila ägg. Då kan en annan kvinna ta emot hennes befruktade ägg genom provrörsbefruktning. Surrogatmödraskap har också blivit en ny möjlighet för homosexuella manliga par att bli föräldrar. Ägget hämtas då från en äggdonator och sädescellerna från den ena mannen, varefter en surrogatmamma bär på fostret.

Det säger sig självt att surrogatmödraskap, precis som all annan medicinsk behandling, behöver ske under goda former och med möjlighet till extern tillsyn. En seriös verksamhet förutsätter till exempel att det görs en utredning om både de tilltänkta föräldrarna och den tilltänkta surrogatmodern. I USA är det ofta en viktig del av processen att föräldrar och surrogatmor får träffa och lära känna varandra.

Surrogatmödraskap väcker känslor, och att företeelsen är så okänd i Sverige kan bidra till negativa föreställningar. Det kan finnas en genuin oro för barnens situation eller för att surrogatmodern utsätts för exploatering. Allt detta är seriösa invändningar som ska tas på allvar.

Samtidigt kan man inte komma ifrån att det också förekommer argument som är direkt moraliserande, till exempel att människan inte ska leka med naturens gränser. Vi vill påminna om att surrogatmödraskap inte är något annat än ett specialfall av provrörsbefruktning. Att vetenskapens landvinningar kräver etiska överväganden är självklart, men att en viss befruktningsteknik bygger på dessa landvinningar är inte något hållbart argument för eller emot den tekniken.

I dag, när surrogatmödraskap inte är tillåtet i vårt land, vänder sig människor utomlands. Redan i dag finns det ett antal barn i Sverige som kommit till världen med hjälp av en surrogatmamma. Gentemot dessa barn blir de moraliserande argumenten en form av anklagelse för att de finns till.

Vi som undertecknar denna motion är själva övertygade om att Sverige bör kunna tillåta surrogatmödraskap under goda former. Men vi anser att det viktigaste i det korta perspektivet är att bryta tystnaden och öka kunskapen. Vilka erfarenheter finns från de länder där surrogatmödraskap är tillåtet? Vilken kunskap finns om situationen för barn som kommit till världen genom surrogatmödraskap? Finns det fog för att anta att dessa barn har det annorlunda än andra barn som blivit till genom assisterad befruktning?

Vi anser därför att Folkpartiet bör ta ställning för att surrogatmödraskap blir föremål för en statlig utredning. Utredningen ska ha FN:s barnkonvention som utgångspunkt, men ska i övrigt pröva frågan förutsättningslöst. Om utredningen kommer fram till att surrogatmödraskap bör tillåtas ska den också lägga fram förslag till juridisk reglering för att säkerställa att verksamheten bedrivs under trygga och kontrollerade former.

G47. Utredning om trygghet för barn födda genom värdmödraskap och värdmödrarnas trygghet

Motionärer: Barbro Westerholm, Stockholm, Elin Andersson, Bromma, Gulan Avci, Stockholm, Agneta Berliner, Västerås, Helena Bargholtz, Lidingö, Peter Blomquist, Stockholm, Matilda Sundquist Boox, Forsbacka, Maria Lundqvist Brömster, Håknäs, Gunilla Gustafsson, Stockholm, Gunilla Hellén, Borås, Tobias Josefsson, Mjölby, Curt Karlsson, Mjölby, Charlotte Klötz, Ilsbo, Gulnar Kozhabekova, Göteborg, Anita Lilja-Stenholm, Ängelsberg, Linda Lundqvist, Norrköping, Elisabeth Mattson, Marstrand, Renate Moberg, Västra Frölunda, Pernilla Newman, Kungsgården, Gerd Niemi, Luleå, Lina Nordquist, Uppsala, Birgitta Ohlsson, Stockholm, Helena von Schantz, Valdemarsvik, Ulla-Karin Skoghag, Nyköping, Ulrica Solver-Gustavsson, Örebro, Solveig Staffas, Stockholm, Monia Sturén, Nacka, Fatima Svanå, Åled, Amelie Tarschys Ingre, Lidingö, Suzanne Åkerlund, Halmstad

Förslag till landsmötesbeslut:

att Folkpartiet ska verka för att en utredning tillsätts om trygghet och skydd av barn som fötts efter värdmödraskap och om värdmödrars trygghet

Det har under årens lopp blivit allt svårare att adoptera barn. Samtidigt har den medicinska utvecklingen gått vidare så att många människor som av olika skäl inte kan få barn få sin önskan om barn uppfylld.

Insemination har varit tillåten sedan mitten av 1984. Äggdonation i heterosexuella parförhållanden blev tillåtet 2003. I dag finns det i Sverige både heterosexuella och homosexuella par som reser utomlands för att bli föräldrar genom surrogatmödraskap, som vi vill döpa om till värdmödraskap. Surrogatmödraskap är en nedsättande term för något som leder till att en ny och efterlängtad människa får komma till världen och se dagens ljus.

En värdmamma är en kvinna som bär på och föder fram en annans barn, som utvecklas genom att en könscell eller ett embryo sätts in i hennes livmoder. Värdmödraskap är inte tillåtet i Sverige och riksdagen har sagt nej till utredning om det. Däremot är det bland annat tillåtet i flera amerikanska stater, i Belgien, Georgien, Indien, Nederländerna och Storbritannien.

De par som önskar få barn på detta sätt är heterosexuella par där kvinnan inte har en fungerande livmoder eller av andra skäl inte kan fullfölja en graviditet. En annan grupp är homosexuella manliga par eller par som velat adoptera barn, men som nekats detta på grund av adoptionsländernas negativa inställning till homosexualitet.

Även om värdmödraskap inte är tillåtet i Sverige så finns det svenska barn som kommit till världen genom ett sådant.

Par åker utomlands för att få tillgång till värdmammor. Genom ideella insatser förmedlas kunskap till par som önskar barn på detta sätt om var möjlighet finns att finna värdmammor och vilka juridiska problem som kan möta dem när barnet är fött.

Vi vet i dagsläget inte hur många svenska barn som fötts efter värdmödraskap. De föräldrar som framträtt vittnar om problem med svensk lagstiftning när barnen fötts. Barnen måste adopteras eftersom värdmamman betraktas som barnens mor. Här uppstår problem genom att adoptionslagarna i värdmammans land och Sverige inte är anpassade för denna situation. Det i sin tur påverkar möjligheterna till föräldraledighet och försäkringar.

Vi måste, som vi ser det, ta del av de erfarenheter som vunnits i andra länder av värdmödraskap främst vad gäller barnens framtid. Men även värdmammornas situation måste belysas. Vilka rättigheter och skyldigheter ska gälla för den som ställer upp på värdmödraskap? Hur har värdmammorna upplevt tiden under graviditeten och efteråt? Vilken ekonomisk ersättning handlar det om? Vi anser att man inte ska kunna sälja sina organ eller sin livmoder, men vad är rimligt att betala för att värdmammans utgifter ska kunna täckas? Vilka försäkringar bör tas för att säkra god hälso- och sjukvård under graviditeten och i efterförloppet för värdmamman? Frågan är även i övrigt komplicerad och inrymmer etiska ställningstaganden som kräver noggranna överväganden.

Motståndet är stort i frågan i Sverige. Men för den sakens skull får vi politiker inte ducka för frågan. Vi måste samla kunskap som grund för ställningstaganden om och i så fall hur vår lagstiftning behöver ändras för att de barn som kommer till världen vare sig vi i Sverige vill erbjuda den möjligheten eller inte, så ska dessa barn ska ha samma rättigheter och skydd som andra barn i Sverige. Med andra ord frågan måste utredas, inte sopas under mattan. Vi anser således att Folkpartiet bör verka för att en utredning ska tillsättas för att reda ut de frågetecken som finns, främst för barnens skull men även för värdmammornas.

G48. Surrogatmödraskap

Motionärer: Lars Larsson, Lund, Vladan Boskovic, Enskede, Saga Rosén, Stockholm

Förslag till landsmötesbeslut:

att Folkpartiet liberalerna ställer sig positivt till surrogatmödraskap

att Folkpartiet liberalerna ska verka för att en statlig utredning rörande införande av surrogatmödraskap i Sverige kommer till stånd

Sverige är ett av de länder som inte har reglerat i sin lagstiftning kring surrogatmödraskap. Surrogatmödraskap innebär att en kvinna bär och föder ett barn åt någon annan. Flera länder har redan reglerat i lagstiftning kring surrogatmödraskap, t.ex. Storbritannien, Sydafrika och Nederländerna. I Sverige finns i dag många par som inte kan få barn. De är i dag hänvisade till att söka sig utomlands för att kunna få barn via en surrogatmamma. Självklart finns det en rad problem kring surrogatmödraskap varför en lagstiftning på området måste föregås av en ordentlig utredning för att få till stånd reglerat surrogatmödraskap som fyller samhällets krav vad gäller etiska och juridiska aspekter.

PS-svar:

I motion G46 föreslås att landsmötet uttalar att Folkpartiet liberalerna anser att frågan om surrogatmödraskap bör prövas i en statlig utredning. Motionären vill påminna om att surrogatmödraskap inte är något annat än ett specialfall av provrörsbefruktning. I motion G47 föreslås att Folkpartiet verkar för att en utredning tillsätts om trygghet och skydd av barn som fötts efter värdmödraskap och om värdmödrars trygghet. Framförallt bör man ta del av de erfarenheter som har vunnits i andra länder av värdmödraskap, främst vad som gäller barnens framtid, men också besvara frågor som ”Vilka rättigheter och skyldigheter ska gälla för den som ställer upp på värdmödraskap? Hur har värdmammorna upplevt tiden under graviditeten? Vilken ekonomisk ersättning handlar det om?” I motion G48 föreslås att Folkpartiet liberalerna ställer sig positiva till surrogatmödraskap samt verkar för att en statlig utredning rörande införande av surrogatmödraskap i Sverige kommer till stånd.

Surrogatmödraskap innebär att en kvinna åtar sig att ta emot ett befruktat ägg och bära fostret fram till födseln, utan att för den skull räknas som barnets juridiska mor. Förenklat uttryckt är surrogatmodern gravid med någon annans barn. Som nämns i motion G46 är surrogatföräldraskap en form av provrörsbefruktning. Surrogatmödraskap tillåts inte i Sverige men i vissa andra länder.

Även vid landsmötet 2007 behandlades motioner surrogatmödraskap. Partistyrelsen anser nu, liksom 2007, att frågan om surrogatmödraskap/värdmödraskap är komplicerad och rymmer många etiska ställningstaganden. Partistyrelsen anser inte att det finns några bärande argument för att förändra den princip i föräldrabalken som uttrycker att den som föder ett barn per definition också är barnets rättsliga mor. Surrogatmödraskap innebär alltid att den gravida kvinnan avtalar bort rätten att vara mor till det barn som hon ska föda, vilket är en långtgående förändring av familjerätten. Partistyrelsen är därför inte beredd att förorda en utredning om att tillåta surrogatmödraskap i Sverige.

Även om surrogatmödraskap/värdmödraskap inte är tillåtet i Sverige finns det ett antal barn i Sverige som kommit till världen med hjälp av en surrogatmamma eftersom människor vänder sig utomlands för att få hjälp. Det är viktigt att öka kunskapen om dessa barns situation.

Partistyrelsen föreslår därför att motion G47 bifalls, att motion G46 anses besvarad samt att motion G48 avslås.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: