Begravningsfrågor Motion B53–B54 samt B56 yrkande 5
B53. Förändra begravningslagen Motionär: Björn Guström, Rättvik
Förslag till landsmötesbeslut: #1.att landsmötet uttalar sig för att begravningslagen (1990:1144) förändras så att allmänna begravningsplatser med tillräckligt antal gravplatser och andra gravanläggningar av allmänt förekommande slag ska anordnas och hållas av Sveriges kommuner #2 att kommunerna sedan får, om de så önskar, ansöka till regeringen om att överlåta ansvaret till annan aktör vid särskilda fall att anordna och hålla allmänna begravningsplatser
Sedan den 1 januari 2000 är Svenska kyrkan skild från staten men fortfarande ankommer det på Svenska kyrkan att tillgodose medborgarna med begravningsplats. Begravningslagen (1990:1144) säger att ”Allmänna begravningsplatser med tillräckligt antal gravplatser och andra gravanläggningar av allmänt förekommande slag ska anordnas och hållas av de territoriella församlingarna inom Svenska kyrkan”. Vidare säger lagen att regeringen får för särskilda fall besluta om att en kommun i stället ska anordna och hålla allmänna begravningsplatser för dem som är folkbokförda i kommunen”. Det finns två kommuner i Sverige som är undantagna och det är Stockholms och Tranås kommuner. Tranås undantag härrör sig redan från år 1885 då kommunen skrev till Kungl. Maj:t i frågan. I Stockholm finns många små församlingar där begravningsplatserna redan tidigt fylldes varför man gjorde ett undantag även här från lagen. Det finns många fördelar med att ha en neutral huvudman som möjliggör begravningsservice till alla oavsett religionstillhörighet. Frågan kommer dessutom på kant i ett modernt mångkonfessionellt samhälle. Jag föreslår nu att vi tar steget fullt ut och verkligen skiljer Svenska kyrkan från staten genom att i stället vända på kuttingen och låter kommunen få ansvaret för begravningsproceduren i Sverige. Vill någon kommun att svenska kyrkan ska erbjudas den möjligheten får kommunen begära dispens hos regeringen.
B54. Avskaffa svenska kyrkans begravningsmonopol Motionärer: Birgitta Ohlsson, Stockholm, Tina Acketoft, Arild, Peter Blomquist, Stockholm, David Ekstrand, Uppsala, Henrik Johansson, Umeå, Ulf Nilsson, Lund, Saga Rosén, Stockholm, Mathias Sundin, Norrköping, Barbro Westerholm, Stockholm, Ulf Öfverberg, Stockholm
Förslag till landsmötesbeslut: #1.att det infogas i partiprogrammet att Folkpartiet ska verka för att Svenska kyrkans begravningsmonopol avskaffas
Den 1 januari 2000 åtskildes Svenska kyrkan och staten Denna relation som varat i 400 år kapades dock inte helt och fullt på alla punkter Svenska kyrkan har på entreprenad uppdraget att begrava våra döda Svenska kyrkan har inte monopol på själva begravningsceremonin eller gudstjänsten men däremot att tillhandahålla begravningsplats eller byggnad vid själva begravningen En begravningsavgift tas ut av alla svenskar för detta ändamål, vilket framgår på deklarationsblanketten Uppemot 40 000 kronor samlas på detta sätt in via skatt under en svensk skattepliktig individs livstid Samtidigt är begravningsgudstjänster i Svenska kyrkans regi vanligen enbart tillgängliga för själva kyrkans medlemmar Detta system bör ändras och Svenska kyrkans monopolliknande situation avskaffas
Partistyrelsens yttrande:
I motion B53 föreslås att landsmötet uttalar att begravningslagen förändras så att allmänna begravningsplatser med tillräckligt antal gravplatser och andra gravanläggningar av allmänt förekommande slag ska anordnas och hållas av Sveriges kommuner Kommunerna föreslås även få ansöka hos regeringen om att överlåta ansvaret till annan aktör att vid särskilda fall anordna och hålla allmän begravningsplats I motion B54 föreslås att Svenska Kyrkans begravningsmono pol avskaffas I motion B56, yrkande 5 föreslås att Folkpartiet ska verka för att det allmänna ska ta över ansvaret för begravningsverksamheten Partistyrelsen konstaterar att det enligt begravningslagen (1990:1144) är Svenska kyrkans territoriella församlingar som är huvudmän för begravningsverksamheten inom sina respektive områden Dock får regeringen i särskilda fall besluta att en kommun i stället ska vara huvudman I dagsläget gäller detta enbart två kommuner, Stockholm och Tranås Dagens regelverk innebär alltså att de kommuner som så önskar har möjlighet att överta begravningsverksamheten, men att detta inte är ett obligatoriskt åtagande Den obligatoriska begravningsavgiften fastställs av respektive huvudman, dvs i Stockholm och Tranås av kommunen och i övriga landet av respektive församling i Svenska kyrkan Om församlingen är huvudman ingår begravningsavgiften i kyrkoavgiften för medlemmar i Svenska kyrkan, medan begravningsavgiften för ickemedlemmar fastställs av Kammarkollegiet efter ansökan från församlingen Avgiften är enbart avsedd att täcka begravningsverksamhetens kostnader Riksrevisionen har år 2006 granskat den statliga kontrollen och tillsynen av begravningsverksamheten (granskningsrapport RiR 2006:7) Granskningen visar att det finns betydande brister i det sätt på vilket kontrollen av den ekonomiska särredovisningen av begravningsverksamheten genomförs Den samlade bedömningen i granskningen är att de dryga 20 procent av befolkningen som står utanför Svenska kyrkan inte kan vara säkra på att deras intressen tillvaratas Riksdagen har i betänkande 2006/07:KU2 understrukit vikten av att den statliga kontrollen är av sådan kvalitet att den bidrar till att inge förtroende för begravningsverksamheten hos dem som inte är medlemmar av Svenska kyrkan samt klargjort att den förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen med en redovisning av de åtgärder som har vidtagits Folkpartiet har ställt sig bakom detta riksdagsuttalande Partistyrelsen anser att det är angeläget att begravningsverksamheten är organiserad på ett sätt som respekterar den religiösa mångfalden i dagens Sverige En aspekt av denna mångfald är att många människor inte tillhör något trossamfund över huvud taget Till skillnad från motionärerna anser dock inte partistyrelsen att dagens regelverk innebär något principiellt begravningsmonopol för Svenska kyrkan, eftersom varje kommun ges möjlighet att överta begravningsväsendet genom ansökan till regeringen Partistyrelsen anser att begravningsverksamheten också i fortsättningen bör vara ett frivilligt kommunalt åtagande och inte ett obligatoriskt Frågan om begravningsverksamhetens organisation bör alltså avgöras inom varje kommun efter de lokala förutsättningarna Av respekt för de människor som står utanför Svenska kyrkan arbetar dock Folkpartiet liberalerna för en lösning som innebär att de särskilda begravningsplatserna för andra trosriktningar ges en annan huvudman än Svenska kyrkan Avslutningsvis anser partistyrelsen också att den statliga tillsynen av begravningsavgiftens administration behöver stärkas Partistyrelsen föreslår med detta att motion B53, B54 och B56 yrkande 5 avslås Stöd till sekulära livssynsorganisationer Motion B55 och B56 yrkande 2 I motion B55 föreslås att det i partiprogrammet infogas ett stycke syftandes till att klargöra att Folkpartiet ska verka B Jämställdhet och demokrati 92 för att sekulära livssynsorganisationer ska behandlas lika av staten när det gäller juridisk ställning och rättigheter och att de ska behandlas lika när det gäller möjligheten att uppbära ekonomiskt stöd eller hjälp med uppbörden av medlemsavgifter I motion B56 yrkande 2 föreslås att Folkpartiet ska verka för att inga trossamfund ska få hjälp av statliga myndigheter med intern administration eller insamling av medlemsavgifter Partistyrelsen vill, angående stödet till sekulära livssynsorganisationer, anföra följande Statligt stöd till trossamfund lämnas förutom i form av avgiftshjälp till registrerade trossamfund genom statsbidrag Syftet med det statliga stödet är, som framgår av 2 § i lagen (1999:932) om stöd till trossamfund, att bidra till att skapa förutsättningar för trossamfunden att bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg Till detta kan läggas att denna verksamhet också i många fall fyller en viktig roll i det sociala arbetet Partistyrelsen anser inte att det finns bärande skäl för att bredda detta statsstöd till att också omfatta verksamhet kring livssynsfrågor i allmänhet Gränsdragningen skulle i så fall bli nästan omöjlig eftersom existentiella och andra livssynsrelaterade frågor behandlas i så gott som hela samhället, från filosofiska seminarier till skolans undervisning i livskunskap och dylikt Vad gäller möjligheten för religiösa samfund att få hjälp med uppbörden av medlemsavgifter så härrör den nuvarande ordningen från separationen av Svenska kyrkan från staten Partistyrelsen ser inte någon anledning att i närtid förändra denna ordning Partistyrelsen föreslår med detta att motion B55 och B56 yrkande 2 avslås Övriga livsåskådningsfrågor Motion B56 yrkande 1 och 4 samt B57 I motion B56 yrkande 1, föreslås att ett nytt stycke fogas till partiprogrammet under rubriken ”Det öppna samhället” för att tydliggöra att den svenska lagen behöver sekulariseras Partistyrelsen delar motionärens syn på att lagar ska bygga på saklighet Det är också i linje med detta som Folkpartiet arbetar i såväl riksdag som regering I Folkpartiet liberalernas gällande partiprogram fastslås att staten har ett ansvar för att säkra en fri religionsutövning, men att den inte ska ta ställning för en viss religion eller ett visst samfund Vidare fastslås att politiken måste respektera den religiösa mångfalden i dagens Sverige samt att Svenska kyrkans särställning ska avskaffas När riksdagen 1995 fattade principbeslutet om att förändra relationerna mellan staten och Svenska kyrkan ställde sig Folkpartiet liberalerna bakom detta även om partiet menade att det borde införts en helt gemensam lagstiftning för alla trossamfund De olika förhållanden som nu råder är resultatet av en kompromiss som har ingåtts i brett partipolitiskt samförstånd Detta innebär inte att Folkpartiet liberalerna har gett upp sin principiella inställning om en i alla avseenden tydlig åtskillnad mellan stat och trossamfund Partistyrelsen anser till exempel att det är av stor vikt att den särskilda lagen om Svenska kyrkan avskaffas och att det införs en enhetlig lag för alla trossamfund På så sätt garanteras Svenska kyrkan samma frihet att själv utforma sin organisation och religiösa inriktning som är självklar för andra samfund Folkpartiet driver också denna fråga aktivt i det parlamentariska arbetet Likaså arbetar Folkpartiet för att kungahusets medlemmar ska ha samma religionsfrihet som andra invånare Successionsordningens särskilda religionsvillkor ska alltså avskaffas Partistyrelsen ser fram emot att fortsätta att ta ställning till specifika delar av svensk lag där medlemmar och andra anser att det finns skäl att göra förändringar Däremot delar partistyrelsen inte bedömningen att det i partiprogrammet behöver infogas ett särskilt stycke om att lagstiftningen generellt sett behöver sekulariseras I motion B56 yrkande 4 föreslås att Folkpartiet ska verka för att det införs ett generellt system med röddagskonto för att ersätta dagens helgdagar I motion B57 föreslås att helgdagar för religiösa minoriteter förs in i den svenska almanackan Partistyrelsen delar motionärernas intention att fler religioners olika helgdagar ska respekteras i Sverige Partistyrelsen menar dock att helgdagarna för många i det svenska samhället redan har mist sin religiösa betydelse Trots detta är de omgärdade av mycket traditioner och bidrar de till att skapa såväl en gemenskap i samhället som en förenklad semesterplanering för arbetsgivare Detta i kombination med en generös semesterlagstiftning ger enligt partistyrelsens bedömning utrymme till såväl olika minoriteters möjlighet att vara lediga under olika högtider som för medborgarna i stort att planera en sammanhållen ledighet I sak menar partistyrelsen att det av kostnadsskäl inte vore görligt att införa ett stort antal nya helgdagar Vad avser förslaget om röddagskonto så menar partistyrelsen att detta i första hand får vara upp till arbetsmarknadens parter och vill framhålla att såvitt partistyrelsen vet har det redan införts på ett antal arbetsplatser, varav Folkpartiets riksorganisation är en Partistyrelsen föreslår med detta att motion B56 yrkande 1 och 4 samt motion B57 avslås
Reservation 1 Birgitta Ohlsson, Barbro Westerholm Vi reserverar oss till förmån för att motion B54 bifalls Särskilt yttrande Adam Cwejman, Liberala Ungdomsförbundet, Pär Gustafsson, Liberala studenter Vi instämmer i reservation 1 ovan Reservation 2 Birgitta Ohlsson, Barbro Westerholm Vi reserverar oss till förmån för att motion B55 bifalls